Brygd #214: Stormaktspilsner

 

Nio av tio amerikanska militärpiloter dricker imperial pilsner. Hela året dessutom.

Så var det dags igen. För er som inte har varit med förut så är detta alltså en imperial pilsner. Försvenskningen av namnet är inspirerat av Närkes Stormaktsporter, som enligt Berit och Håge namngavs som en översättning av imperial stout*. Nåväl, imperial pilsner var lite halvhett ett kort tag, men har sedan dess fallit i glömska. Det arketypiska ölet - tillika min stora inspirationskälla - var Samuel Adams Imperial Pilsner, som jag tyvärr inte tror görs längre. Det var ett ganska ljust öl med massvis av hallertau-humle. Som jag tidigare påpekat är det lite oklart vad som exakt åsyftas med hallertau-humle.

Jag misstänker dock att h. mittelfrüh är en viktig del i det hela, och denna gång körde jag mestadels med den. Eftersom jag hade lite h. tradition kvar från marsölet fick det följa med också. En nyhet jämfört med tidigare iterationer är att jag kör med 100 % wienermalt denna gång. Det är en malt som jag inte har använt så mycket tidigare. Jag tycker oftast inte den är så intressant om man ändå ska göra en lite mörkare öl. Men solo kan den vara intressant, och mitt minne av originalet var att den var lite för mörk för att enbart ha pilsnermalt som basmalt.

Data:

• Volym 20 l
• OG 1,070
• FG 1,015
• ABV 7,6 %
• SRM 7
• IBU 50

Mäskning:

• 7 kg wienermalt
• 1 tsk mjölksyra (80 %)
• 1 tsk kalciumsulfat

Infusionsmäskning vid 68 C  i en timma.

Kok:

• 20 g magnum i 60 minuter
• 100 g hallertauer mittelfrüh i 20 minuter
• 20 g hallertauer tradition i 20 minuter
• 100 g hallertauer mittelfrüh vid kokslutet
• 20 g hallertauer tradition vid kokslutet
• 1 krm Protafloc i 20 minuter

Total koktid drygt 60 minuter.

Jäsning:

Med WLP838 (bottensatsen från marsölet)

• vid 12 C i 6 dagar
• vid 18 C i 4 dagar

Övrigt:

Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.

Bedömning (2024-01-31):

Ölet är överraskande klart med tanke på all humle. Färgen drar åt bärnsten, skummet är krämigt och smutsvitt.

Aromen är brödigt maltig med en massa örtig humle och en lätt jordig ton. Kroppen är medelfyllig, och det finns en lätt teig strävhet. Avslutningen är torr med en hyfsat hög beska.

Det här var gott och påminner en hel del om SAIP, men jag har för mig att den sistnämnda hade lite mer aprikosiga humletoner (och var snäppet godare).

* De tyckte att porter lät bättre på svenska, och jag kan bara hålla med.

Brygd #136: Stormaktspilsner

Närke stormaktsporter orsakar en hel del huvudbry bland ölstilstalibaner, främst amerikanska sådana. Med ojämna mellanrum är det någon på RateBeer som försöker få den klassificerad som en baltisk porter eller imperial porter(*).

Men enligt bryggarna själva är det en imperial stout, och de förklarar namnet som ett försök till översättning av imperial stout till svenska. Att de valde porter i stället för stout beror på att de helt enkelt tyckte porter låter bättre på svenska, och det kan man ju enbart ge medhåll till.

En del av er kan säkert gissa att det är en namngivning helt i min egen smak, och när jag nu åter brygger en imperial pilsner väljer jag i samma anda namnet Stormaktspilsner.

Utöver hallertauer mittelfrüh hade jag tänkt ha med spalter select och tettnanger. Dock var det ganska ont om tysk humle i väntan 2014 års skörd. Det fick bli hersbrucker samt den för mig helt oprövade opal i stället.

Data:

• Satsstorlek 20 l
• OG 1070
• FG 1012
• Abv 7,6 %
• IBU 60
• SRM 3

Malt:

• 7 kg pilsnermalt

Infusionsmäskning vid 65 C i en timma.

Humle:

• 10 g magnum i 60 minuter
• 50 g hallertauer mittelfrüh i 20 minuter
• 50 g hersbrucker i 20 minuter
• 50 g opal i 20 minuter
• 50 g hallertauer mittelfrüh vid kokslutet
• 50 hersbrucker vid kokslutet
• 50 g opal vid kokslutet

Jäst:

Jäsning med Saflager W-34/70, halva jästkakan från Källarpilsner,

• vid 10-12 C i 5 dagar
• vid 19-21 C i 5 dagar
• vid 5 C i två veckor (kallagring)

Övrigt:

• Vattenbehandling med 6 g kalciumsulfat, tillsatt i mäsken
• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med druvsocker, 6 g/l

(*) Det händer dock inte så ofta nuförtiden.

Provsmakning 2015-03-23:

Det blir ingen Fabrikörn vs.-provning av det enkla skälet att jag inte hittade någon motståndare. Det hade varit kul att få tag på en Samuel Adams-version igen.

Ölen ser snygg ut i glaset, klart gyllengul med ett stort vitt skum.

En sädig och brödig maltarom lägger en bra grund, varpå örtig och blommig humle får breda ut sig. Humlen hade dock gärna fått vara ännu mer påtaglig.

Kroppen är medelfyllig, kolsyran är mjuk. Avslutningen är torr och inte alltför besk. En typisk imperial pilsner helt enkelt, som nog kommer gå åt.

Brygd #98: Svetle 16

Sommaren 2008 var jag nere i Plzen, och utöver det obligatoriska besöket på Pilsner Urquell så besöktes ett antal mindre bryggeripubar i trakten. De flesta hade ungefär samma sortiment, en Svetle (oftast 10), en mörkare variant (Tmave eller Cerne) samt en underjäst veteöl.

På ett av ställena hade man dock en lite starkare variant av sin pilsner, en Svetle 19, som väl låg på uppåt 9 % i alkoholstyrka. En slags tjeckisk imperial pilsner. Även om den var lite ofärdig och jästig så kändes det ändå som en typ av öl som det borde laboreras lite mer med.

Efter att ha gjort ett antal extra starka pilsner med tysk karaktär tyckte jag därför det var dags att pröva på en tjeckisk variant denna gång.

Data:

• Satsstorlek 22 l
• OG 1070
• FG 1012
• Abv 7,5 %
• IBU 70
• SRM 6 (gyllengul)

Malt:

• 7 kg pilsnermalt

Infusionsmäskning i en timma vid 65 C

Humle:

• 30 g magnum i 80 minuter
• 40 g saaz i 20 minuter
• 40 g hallertau tradition i 20 minuter
• 40 g saaz i 5 minuter
• 40 g hallertau tradition i 5 minuter
• 20 g saaz, torrhumling
• 20 g hallertau tradition, torrhumling

Total koktid 90 minuter

Jäst:

Jäsning med White Labs WLP 800

• vid 10-15 C i 8 dagar
• vid 15-20 C i 10 dagar.
• vid 1-3 C i 14 dagar (kallagring)

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter före kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l

Bedömning (5/6):

Bygelflaskan hälls upp gyllengul med en påtaglig disighet och ett fint vitt skum. Disigheten är lite förvånande för en lager, även om torrhumlingen förstås har gjort sitt till. Kanske var lagringstiden lite för kort?

Ganska skön gräsig och örtig humle på en sädig maltbakgrund, en lätt alkoholton stör en aning.

Medelfyllig med mjuk kolsyra. Torr till halvtorr med påtaglig beska. Gott, men ingenting jag kommer kasta mig över framledes.

Fabrikörn vs. Mikkeller Draft Bear (7/7):

Trots att Imperial Pilsner är en ganska ovanlig ölstil, har jag för andra året i rad lyckats finna en motståndare, och denna gång är det en amerikanskhumlad version från Danmark, nämligen Mikkeller Draft Bear (MDB).

Vid upphällning är ölen relativt lika. Fabrikörns är aningen ljusare och aningen grumligare, men har ett kompaktare och snyggare skum.

Jag tvingas konstatera att jag var aningen hård vid min första bedömning av Svetle 16 ovan. Vid provning av senare flaskor  har jag uppskattat den betydligt mer. Kanske har den helt enkelt mognat lite, för nu har den skönt fruktiga och örtiga aromer och alkoholtonerna känns som bortblåsta. MDB har tydliga citrusfruktiga humlearomer, aningen endimensionella faktiskt. Detta tillsammans med vissa alkoholtoner (MDB ligger på 8,0 %) gör att Fabrikörn vinner knappt i aromen.

Munkänsla och kolsyra är likvärdiga, torrheten likaså. Mikkellerölen har en lite tydligare beska, men samtidigt aningen oren. Det här var nog inte Mikkellers bästa öl - utan att vara dåligt på något sätt - och Fabrikörn avgår faktiskt med en knapp seger.

Fabrikörn - Omvärlden 18-18 således.

Brygd #79: Grosspils

Ett tåg kommer lastat med ett stort öl.

Även detta är en repris av fjolårets version, som till skillnad från det årets pils inte var lika tydligt Brettanomycesinfekterad. Kanske hjälpte den höga alkoholhalten till.

Förutom att årets version ska vara Brettanomycesfri, så blir det några receptändringar också. In med lite münchnermalt samt ytterligare 100 g humle i form av tettnanger.

Data:

• Satsstorlek 20 l
• OG 1073
• FG 1015
• Abv 7,7 %
• IBU 70
• SRM 8 (bärnstensfärgad)

Malt:

• 5 kg pilsnermalt
• 2 kg münchnermalt

Infusionsmäskning vid 64 C i en timma, vid slutet hade temperaturen sjunkit till 62 C.

Humle:

• 30 g magnum, 60 minuter
• 30 g hallertauer mittelfrüh, 20 minuter
• 30 g saaz, 20 minuter
• 30 g tettnanger, 20 minuter
• 40 g hallertauer mittelfrüh, vid kokslutet
• 40 g saaz, vid kokslutet
• 40 g tettnanger, vid kokslutet
• 30 g tallartauer mittelfrüh, torrhumling
• 30 g saaz, torrhumling
• 30 g tettnanger, torrhumling

Total koktid 90 minuter.

Jäst:

Jäsning med Saflager W-34/70

• i 2 veckor vid 10-15 C
• vid 4-6 C i 2 veckor

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l

Bedömning (20/4)

Djupt gyllene, nästan helt klar, fint vitt skum. Behagligt örtig och blommig humlearom, särskilt tydligt känner jag igen tonerna från mittelfrüh (tänk Samuel Adams Boston Lager). Torr med en rejäl men inte påträngande beska.

Mycket bra skulle jag vilja säga. Jag funderar dock på om det inte skulle kunna bli ändå godare med en skvätt karamellmalt (caramünich eller liknande) så att den blir lite fruktigare och inte riktigt så torr. Jag bryggde ett liknande öl tidigt i min bana som hembryggare och vill minnas att det var väldigt gott.

Fabrikörn vs. Port Brewing (5/5)

Från nätbutiken The Cracked Kettle hade jag tidigare i vår beställt Port Brewing Panzer Imperial Pilsner (9.5 %). Port Brewing är ett högt aktat bryggeri med ett antal toppöl i sin produktportfölj.

Denna öl var tyvärr misstänkt gammal. Det börjar redan när flaskan öppnas med ett högst beskedligt pys. Upphälld i glaset har den knappt något skum alls. Den är gyllengul jämfört med Fabrikörns lite mer orangea färg.

Aromen har tydliga lagrade toner med honung och russin. Dessutom en del alkohol, men inga tydliga humletoner. Fabrikörns är mycket fräschare med brödig malt, torkade tropiska frukter och örtiga toner. Fabrikörns är torrare medan pansarpilsnern har betydligt tuffare men ändå väldigt skön beska.

Nä, förutom beskan så vinner Fabrikörn på de flesta punkter. Det var synd att jag inte fick en färskare flaska att tävla mot, men jag tror faktiskt att storpilsnern hade vunnit i alla fall.

Fabrikörn - Omvärlden 10-8 således.

Brygd #63: Grosspils

På jästkakan från bryggningen av min tyska pilsner valde jag att brygga en lite starkare och beskare pilsner, eller Imperial Pilsner som det ibland kallas. Detta är en relativt ny (och ovanlig?) ölstil; mitt första smakprov var Samuel Adams Imperial Pilsner som jag tyckte var fantastiskt god. Därefter provade jag Mikkeller Draft Beer som visserligen också var god, men som inte kändes så pilsneraktig, förmodligen var det mest amerikansk humle i den. På SM i hembryggning i lördags fick jag prova ytterligare en variant som inte var så oäven.

Jag valde att köra nästan enbart med pilsnermalt, lite wienermalt fick följa med enbart för att jag ville göra slut på det. Som humle valde jag att blanda perle, saaz och hallertauer mittelfrüh; den senare används i kopiösa mängder i just Samuels Adams-versionen.

Data:

• Satsstorlek 22 l
• OG 1079
• FG 1013
• Abv 8,7 %
• BU 65
• SRM 6 (djupt gyllengul)

Malt:

• 7 kg pilsnermalt
• 1 kg wienermalt

Infusionsmäskning i en timma vid 65 grader, vis slutet hade temperaturen sjunkit till 64 C.

Humle:

• 30 g perle, 60 minuter
• 30 g perle, 30 minuter
• 20 g saaz, 30 minuter
• 20 g hallertauer mittelfrüh, 30 minuter
• 20 g perle, 5 minuter
• 40 g saaz, 5 minuter
• 40 g hallertauer mittelfrüh, 5 minuter
• 40 g saaz, torrhumling
• 40 g hallertauer mittelfrüh, torrhumling

Total koktid 90 minuter.

Jäst:

Jäsning med Saflager W-34/70

• vid 8-14 C i 15 dagar.
• kallagring vid 5 C i 7 dagar.

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med druvsocker, 5 g/l.

Bedömning (15/5):

Gyllengul med ett lite klent skum. Örtig, blommig, och lätt fruktig humle dominerar. Mittelfrüh bidrar med rustika jordiga toner som jag har svårt att beskriva riktigt, men jag känner igen dem från Samuel Adams version. Medelfyllig med låg kolsyrenivå. Rejäl men inte överväldigande beska. Mycket gott, men om jag gör om detta öl ska jag nog enbart köra med saaz.