måndag 25 augusti 2014

SHBF:s öltypsdefinitioner anno 2015




Ungefär vartannat år görs lite större modifieringar av SHBF:s öltypsdefinitioner. Senast det begav mig var jag lite kritisk mot en del förändringar av ipa-klasserna. Denna gång är det lagerölsklasserna och veteölsklasserna som har genomgått en större bearbetning. Strukturer har ändrats, klasser har tagits bort och slagits ihop, och några har lagts till. Några av de nya klasserna ställer jag mig lite frågande till med avseende på hur många som kommer lämna in bidrag. En annan relaterad generell spaning är att de exempelöl som ges för dessa klasser är en smula obskyra, och jag tror inte det är många hembryggare som känner till dem. Genomgående är också tydligt att det har suttit en väldigt kunnig person på centraleuropeiska öl i gruppen som har jobbat fram de nya definitionerna, och det finns väl en ganska trolig gissning på vem det kan vara.

Lageröl


Lagerölsklasserna har strukturerats om helt, lite på samma sätt som man gjorde för ale-klasserna för ett par år sedan. I stället för färg går man efter smakrikhet och har bytt ut huvudklasserna ljus lager respektive mörk lager mot mild/karaktärsfull respektive kraftig lager.

Amerikansk lager har infogats i internationell lager, klassen wiener har försvunnit och kan eventuellt anses ingå i märzen, det är lite oklart. Münchner dunkel och tjeckisk mörk lager har samlats i den nya klassen centraleuropeisk mörk lager som jag fattar det.

Helt ny däremot är klassen frankisk lager som är tänkt att innehålla öl som kellerbier, landbier etc. Det känns som ett trevligt tillskott som jag mycket väl skulle kunna tänka mig att lämna in ett bidrag till.

Veteöl


I veteölsklassen har det tillkommit två nya öltypsdefinitioner.

Klassisk veteöl av sydtysk typ ska enligt beskrivningen ligga mitt emellan ljus och mörk hefeweizen och ha lite tillbakahållna estrar och fenoler. Min första tanke hamnar på Schneider Weisse Original, men den har lite för hög alkoholhalt för att passa in. De exempel som ges får som sagt anses vara relativt okända, och jag skulle bli förvånad om det kommer lämnas in så många bidrag till denna klass. Men vem vet, det finns onekligen en del hembryggare som har specialiserat sig på veteöl som skulle kunna tänkas ge sig på denna nya veteölsklass.

Hopfenweizen har fått ett uppsving på sistone där Schneider gick i täten, och där vi även har fått en delvis svensk uppföljare via Omnipollo Näcken. Just dessa två står för övrigt för de enda två exempelölen. En lustig egenhet med definitionen är att den tillåter ett extremt stort färgspann, och tydligen har man tänkt sig att tillåta hefeweizen-varianter av black ipa.  I stort verkar definitionen vettig, och det är kul att SHBF är lite på tårna vad gäller nya ölstilar. Med tanke på populariteten hos Näcken och dess genomslag samt den allmänna vurmen för välhumlade öl kan jag tänka mig att det kommer skickas in en hel del bidrag.

Övrigt


Utan att ha finkammat dokumentet ser jag att åtminstone en ny ölstil har tillkommit bland övriga huvudklasser.

Brettanomycesöl är ju en stark trend, och det är trevligt att SHBF hakar på. Vad gäller själva definitionen har jag dock en del betänligheter. Den främsta är att det krävs "stallighet på medium nivå". Öl som bryggs med 100 % Brettanomyces utvecklar inte alls lika mycket stalltoner som öl som exempelvis Orval. Ibland inga alls egentligen. Dock har man i exempellistan med några öl från Brekeriet som jag personligen inte kan se har några tydliga stalltoner. En annan konstighet är att man har tillåtit versioner med frukt, vilket jag tycker gör klassen onödigt bred. Det finns redan en klass för fruktöl som kan användas för öl liknande Brekeriet Cassis.

De gamla tveksamheter som jag uppmärksammade sist kvarstår fortfarande. Därutöver har jag blivit varse från annat håll att EBC-värdena för bitter-typerna ligger väl högt om man jämför med faktiska värden från typiska engelska exempel. Lägsta färgvärdet 25 EBC för best bitter exempelvis blir svårt att komma upp till utan att använda väldigt mycket eller väldigt mörk karamellmalt.

Detta var mina initiala iakttagelser av de uppdaterade typdefinitionerna, någon som har noterat något annat som är värt att uppmärksammas?

måndag 18 augusti 2014

Lambikderivat säsongen 2014/2015



Förra veckan skrev jag om planerade bryggningar under den stundande bryggsäsongen. Men för pseudolambikar finns det utöver själva bryggningen och jäsningen ännu ett moment; att få fram slutprodukter genom olika typer av blandningar av lambik alternativt med diverse smaksättare. Nedan följer vilka planerade lambikprodukter som kommer släppas under den följande bryggsäsongen,  företrädesvis under vintern och våren.

Pseudogeuze

Vad gäller ren blandning av mina p-lambikar så ämnar jag blanda en pseudogeuze per år i samband med julledigheten. Denna säsong är de aktuella lambiksatserna
Jag planerar att buteljera ungefär 30 liter.

Torrhumlad lambik

Detta är något jag har fått smak för efter mina första försök med citra och mosaic. Jag funderar på någon eller några av följande humlesorter:
  • amarillo
  • belma
  • citra (igen)
  • kohatu
Jag funderar även på en variant med någon klassisk europeisk humlesort, lite som Cantillon Iris.

Fruktlambik

Vad gäller fruktlambik så hänger det mycket på vad jag får tag på direkt ur naturens skafferi. Bär till  följande produkter har jag hittat bra plockställen till och har redan plockat samt tillsatt till lambik:
  • Vinbärs
  • Hindbärs
Följande skulle jag vilja göra, men har ännu inte fått tag på några råvaror så det återstår att se om det blir av:
  • Björnbärs
  • Slånbärs
  • Molnbärs (hjortron)
  • Plommonlambik
Följande kommer jag kanske göra någon gång i framtiden, även om jag inte tror på dem så jättemycket:
  • Blåbärs
  • Krusbärs
Sedan finns det några som jag nog skulle kunna göra om jag vill, då det finns gott om ställen att plocka på i min närhet. Men jag tror inte det skulle bli så bra. Gemensamt är att de är för sura och/eller beska för att passa i en lambik, utan de funkar båda bättre i någon sötad produkt som saft eller sylt.
  • Rabarbärs
  • Rönnbärs
Och även om det inte är baserat på frukt eller bär, så kommer jag nog att testa att göra en fläderlambik igen, om än med lite mindre gröna växtdelar, fler klasar och med lite kortare kontakttid.

måndag 11 augusti 2014

Bryggsäsongen 2014/2015



Under sommaren ligger jag normalt lågt med bryggningen, och det blir oftast bara någon enstaka bryggning såsom ett samarbetsprojekt eller en extrainsatt pseudolambikbryggning. Det främsta skälet är att jag är mer upptagen med annat under denna tid, samt att det faktiskt är skönt med ett litet uppehåll. Vidare så går vörtkylningen mycket långsammare under sommaren, vilket jag ser som en klar nackdel.

Men nu när sommaren börjar gå mot sitt slut är det dags att blicka framåt mot höstens, vinterns och vårens bryggaktiviteter. Som tidigare har jag lagt upp planer för hela säsongen, och som vanligt finns det stor chans att jag ändrar något. Men nedan följer i alla fall det preliminära schemat, med engelskt, tyskt, nyzeeländskt och framförallt belgiskt inklusive en hel del p-lambikar.

Oktober:

I oktober blir det engelskt, troligtvis med Yorkshire-jästen som vann utvärderingen av engelska jäststammar nyligen. Det som ska bryggas är
  • Vintervärmare, en gammal personlig favorit.
  • Brunöl, en lite ljusare och mildare version av min gamla brunporter. Sannolikt blir detta mitt bidrag till Amylases Vinterölsträff.
Dessutom blir det en p-lambik, och förmodligen gör jag ett nytt försök att odla upp lokal mikroflora.

December:

I december blir det belgiskt, eventuellt med Achouffe-jästen, och på schemat står
  • Belgisk svag/enkel/singel, lite i stil med Taras Boulba.
  • Tripel, ett försök att återupprepa den senaste succén, dock med pilsnermalt denna gång.
Dessutom blir det en eller två p-lambikar för att fylla på lagren efter flasktappningning av ny pseudo-geuze.

Februari:

Här tänkte jag åter utnyttja vinterkylan för att brygga tyskt, och denna gång lageröl i form av
Dessutom blir det en p-lambik.

April:

Att odla upp Fantôme-jäst blev ju väldigt lyckat sist, så vi gör ett nytt försök med
  • Lill-spöket, en lite svagare variant på 3-4 %.
  • Stor-spöket, en lite starkare variant på 6-7 %.
Dessutom blir det en p-lambik.

Maj:

Eventuellt brygger jag en single hop-öl på någon lämplig ny humlesort, och troligen blir det den nyzeeländska sorten kohatu. Men dyker det upp någon ny spännande sort tills dess kanske jag hugger den i stället. Dessutom blir det nog ytterligare något öl med nyzeeländsk humle. Eventuellt förlägger jag bryggningen till mars i stället.

söndag 3 augusti 2014

Pseudolambik - sats #15




En grundregel för lambikbryggning är att inte ha för bestämda planer på vad en viss sats skall användas till. Istället bör man låta utfallet - vilket kan variera mycket - avgöra hur man använder varje enskild sats. Lite kan man dock planera. Om man exempelvis har för avsikt att göra en lambik som ska ligga i flera år kan man kanske lägga sitt OG lite högre än vanligt.

Denna sats har jag dock för avsikt att använda till nästa års bärplockningsskörd, och då passar det bättre med lite lägre OG. Dessutom kommer jag jäsa på damejeannen från sats 10 (som användes till årets skörd) som är rejält stor. Eftersom det ska i frukt struntar jag i att ha i någon münchnermalt utan gör en helt ljus version.

Data:
  • Satsstorlek 30 l
  • OG 1050
  • IBU 15
  • SRM 4
Extraktgivare:
  • 5 kg pilsnermalt
  • 2 kg omältat vete
  • 300 g maltextrakt
  • 300 g maltodextrin
Grumlig mäskning, erhållna temperaturer:
  • 46 C
  • 56 C
  • 66 C
  • 74 C
  • 82 C
Humle:
  • 60 g savinjski goldings i 90 minuter
Total koktid två timmar.

Mikroorganismer:
  • Några gram Safbrew F2
  • Bottensatser från
    • 2 flaskor (375 ml) Drie Fonteinen Oude Geuze
    • 2 flaskor (375 ml) Mosaik
    • 1 flaska (375 ml) Tilquin Oude Geuze l´Ancienne
Jäsning vid varierande klädkammartemperatur (c:a 18-24 C).

Bedömning (2014-12-26):

Färgen är som väntat ljusgul. Smaken är syrlig och frisk med toner av omogna äpplen, cider. Det finns en lätt strävhet, och syran ligger där den ska, liksom torrheten. Det blir en bra bas för fruktlambik helt enkelt.