Brygd #228: Storfot

 

Steal my shit, expect to get hit.

När jag sökte efter inlägget från min förra Storfot-bryggning, upptäckte jag att Stigberget nyss hade släppt ett liknande öl med samma namn. Det troligaste är förstås att gänget på Stigberget har kommit på namnet oberoende av mig; någon större originalitet, kreativitet eller briljans krävs knappast. Men även om de skulle ha "snott" det så ser jag det som en ära. Och gissa vilket öl det blir en Fabrikrön vs. Omvärlden-match mot med tanke på att originalet inte verkar komma till Sverige längre.

Oavsett så är det alltså dags igen. Denna gång hade jag glömt att köpa maltextrakt eftersom jag använde US-05 till föregångaren, vilket inte fordrar en förkultur. Ett tag funderade jag på att åka till Ölkompaniet dagen efter bryggningen för att köpa maltextrakt i efterhand. Men sedan insåg jag att jag har kvar 300 g av ett mörkt kandisocker från bryggningen av Stenstark 9. Då den inte bidrog med i närheten av så mycket färg som beskrivningen vill påskina tror jag att det kommer funka bra. Lite smak bidrar den nog med också.

Data:

• Volym 20 l
• OG 1,088
• FG 1,019
• ABV 9,8 %
• SRM 15
• IBU > 80?

Mäskning:

• 7 kg pale ale-malt
• 500 g kristallmalt (SRM 75)
• 1/2 tsk kalciumsulfat
• 1/2 tsk kalciumklorid
• 1 tsk mjölksyra (80 %)

Infusionsmäskning vid 69 C i en timma.

Kok:

• 40 g magnum i 90 minuter
• 100 g C3 i 20 minuter
• 100 g C3 vid kokslutet
• 1 krm Protafloc i 20 minuter
• 300 g mörkt kandisocker i 20 minuter

Total koktid drygt 90 minuter.

Fermentering:

Med halva jästkakan från Riwale

• vid 18 C i 4 dagar
• vid 21 C i 5 dagar
• vid 5 C i 3 dagar

Övrigt:

• Torrhumling med 100 g C3.
• Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.

Fabrikörn vs. Ringu:

Det här är nog första gången jag kör en match mot ett öl med samma namn. Redan vid upphällningen framträder en tydlig skillnad. Ringu är kopparfärgad som originalet, medan Fabrikörns har en mer bärnstensfärgad nyans. 

Ringu har mer toner av mörkt socker, medan Fabrikörn har tydligare toner av tallbarrshumle. Det finns tyvärr också en aning askiga toner hos Fabrikörns. Beskan är likartad hos båda fötterna.

Det var en riktigt jämn kamp, men Ringu vinner knappt tack vare aningen renare samt större trohet mot originalet. Jag trodde att den mörkare karamellmalten skulle kompensera för den mindre mängden, men så verkar det ej ha blivit. Och åter visar det sig att det här mörka kandisockret inte i är i närheten av vad den lovar.

Nåväl, ställningen är således Fabrikörn vs. Omvärlden 47 - 48.

Brygd #227: Riwale

 

En läckerbit från Riwale Sweets.

Påsken är här, och då blir det gott om tid över för att brygga. Planenligt skulle det bli en smash-öl med någon intressant nya världen-humle. Jag övervägde först några nya nyzeeländska humlesorter, men sedan såg jag att riwaka var tillbaka. Och jag insåg att jag aldrig har bryggt en renodlad riwaka-öl; jag har alltid blandat med pacific gem. Så nu är det dags.

Efter att länge ha ratat US-05 för motsvarande flytande jäst, så är det dags igen. Skälet till att använda flytande jäst var tveksamheterna kring rehydrering. Men nu har den frågan besvarats (det finns i normalfallet ingen anledning att rehydrera Fermentis torrjäster), och dessutom har flytande jäst blivit fyra gånger dyrare än torrjäst. En annan trevlig fördel är att man inte behöver syresätta vörten.

Data:

• Volym 24 l
• OG 1,052
• FG 1,010
• ABV 5,6 %
• IBU 35
• SRM 3

Mäskning:

• 5 kg pale ale-malt
• 1 tsk kalciumsulfat
• 1 tsk mjölksyra

Infusionsmäskning vid 66 C i en timma.

Kok:

• 10 g magnum i 60 minuter
• 50 g riwaka i 20 minuter
• 100 g riwaka vid kokslutet
• 1 krm protafloc i 20 minuter

Total koktid drygt 60 minuter.

Jäsning:

Med US-05 (ett paket)

• vid 19 C i 3 dagar
• vid 21 C i 7 dagar.

Övrigt:

Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.

Bedömning 2026-04-22:

Det här är ett öl som jag nästan har bryggt många gånger. Men vid dessa tillfällen har ölet kallats NZ Pale Ale (eller Bleköl) och även innehållit humlesorten pacific gem. Så det ska bli intressant att se hur det blir med riwaka i ensamt majestät.

Aromen är typisk nya nya världen-humle med diverse tropisk frukt, och inte så mycket citrus eller tallbarr. Här finns också en ton av jordgubbe/smultron, något jag har för mig anges i beskrivningar.

Avslutningen är torr med en fin beska. Mycket gott, och jag kommer ha med mig en flaska till sommarölsträffen för den som vill prova själv.