söndag 14 mars 2021

Om att skapa egna recept

 


När jag läser på hembryggarforum så slås jag av hur många som vill ha ett färdigt serverat recept att gå efter. Helst ska precis varenda detalj vara med; vattenmängder, vilken alfasyrahalt varje humlesort hade, anpassat till brewfather, omräknat till 15 liter (eller vilken satsvolym man nu har fastnat för) samt temperatur, lufttryck och luftfuktighet på bryggdagen.

Var och en blir salig på sin fason förstås, men jag gissar att det är mer givande för de flesta att faktiskt förstå vad man håller på med, och framförallt att kunna anpassa recept efter eget tycke. För mig är detta i mångt och mycket hembryggningens raison d' ête; själva grunden till att jag håller på. Och det är ju inte så att jag gör några speciellt utsvävande öl, utan det är ganska normala öl, fast ändå med en personlig touch.

Redan som nybörjare valde jag att knåpa ihop egna recept. När jag tittar tillbaka på en del av dessa mina tidiga alster inser jag att jag har utvecklats en del och lärt mig hur just jag vill ha det. Det enda sättet att utvecklas är ju att försöka, men man kan förstås vara behjälpt av lite allmäna goda råd. Dessa måste förstås vara väldigt övergripande, men jag ska ändå göra ett försök.

1. Läs på

Detta är kanske inte vad en ivrig doer vill höra, men det är lika bra att ta tag i det direkt. Det kan förstås göras parallellt med att man faktiskt brygger och samtidigt lär sig den vägen. Till att börja med behöver man grundläggande förstående för processen. Här finns det lyckligtvis numera en uppsjö bra nybörjarböcker att hugga tag i.

Nästa steg är att lära sig mer om den aktuella typen av öl man tänkt brygga härnäst; historia, recept och bryggtekniker. Jag har köpt flera av böckerna i Classic Beer Style Series när jag för första gången har gett mig på en viss kategori öl, och de innehåller det jag just räknade upp. Ett billigare alternativ är att hitta texter på nätet. Tyvärr kan det vara svårt att veta exakt vilka källor som är trovärdiga. På bryggforum ställs ofta frågan "ge mig ert grymmaste recept på <ölstil X>", men en mycket bättre fråga vore "ge mig era grymmaste lästips om <ölstil X>".

Att läsa på om viss typ av öl innebär inte att man måste hålla sig till mittfåran och brygga "stiltypiskt", utan det kan tvärtom användas som utgångspunkt för utsvävningar. I vissa fall kanske man behöver läsa på om två eller flera ölstilar! Vad gäller recept kan det vara bra att se hur de kommersiella bryggs; vilka gemensamma nämnare men också skillnader som finns.

2. Håll det enkelt

Detta är kanske den tydligaste skillnaden mellan mina tidiga alster och hur jag skriver recept nu. Initialt var jag förtjust i komplicerade maltnotor med minst 5 olika sorter. Jag testade gärna invecklade humlescheman med givor var tionde minut etc. Men ganska snart insåg jag att det var svårt att få en uppfattning om vad de många olika ingredienseran bidrog med och hur jag skulle modifiera dessa recept.

Numera håller jag mig normalt till 1-4 extraktgivare och 1-3 humlesorter, de sistnämnda fördelade på 60, 20 och 0 minuter, samt eventuell torrhumling. Något som verkligen är givande är att brygga SMASH, alltså öl med bara en basmalt samt en humlesort.

Och när du följer råd 1 ovan och studerar olika recept och tekniker, fokusera som sagt på de gemensamma nämnarna. Haka inte på varenda enskilda teknik eller ingrediens som du stöter på. Det finns gott personer såväl på forum som i andra sammanhang som gärna predikar om förträffligheten hos sin egen hook-up. Skulle man följa rådet från alla sådana skulle det snart utmynna i extremt komplicerade recept och bryggprocesser.

3. Fokusera

Det kan vara frestande att brygga lite allt möjligt för att bredda sin kompetens, eller bara för att det är kul och intressant. Lite grand var det så för mig tidigt i min hembryggarkarriär. Men allt eftersom började jag fokusera på att brygga mycket belgiskt, med inslag av tysk lager, engelska öl och i någon mån amerikanska stilar. Det är många år sedan som jag senast bryggde en tysk veteöl eller en tjeckisk lager exempelvis.

Lite grand är detta en avvägningsfråga. Det är givande med såväl bredd- som spetskompetens, och var och en får hitta sin balans. En del snöar in sig på en enda ölstil och försöker brygga den till perfektion, medan andra brygger lite allt möjligt. Tillhör man den sistnämnda kategorin kan det dock vara värt att överväga att välja ut säg 3 breda favoritkategorier - exempelvis porter/stout, belgiskt och humligt eller vadhelst som gungar din båt - och hålla sig till dem.

4. Våga ta ut svängarna ibland

Det finns en massa tumregler i stil med "ha ej mer än 5 % karamellmalt i en ipa". Tyvärr går de ofta från att vara tumregler till att bli dogm. Dessutom kommer viskleken in också; det där med max 5 % karamellmalt ser jag ibland framföras som som en generell regel för all öl.

Men just du tycker kanske att det är smaskens med 10-20 % karamellmalt i en ipa. Det finns faktiskt bara ett sätt att ta reda på det, genom att testa själv. Även om du tycker att resultatet med 20 % malt X i en ipa blev lite tungt och kladdigt, så får du ändå en känsla för vad just den maltsorten bidrar med. Lite grand kopplar detta till punkt 2 ovan.

5. Ta reda på vad du själv gillar

För mig personligen är själva poängen med att brygga egen öl att göra egna recept för att få öl som smakar som jag själv vill. Och för att uppnå detta har punkterna 2-4 varit till stor hjälp. Några exempel på insikter jag har fått under tolv års bryggande:

  • ljust rostade maltsorter som biskvi- och bärnstensmalt funkar bara i vissa speciella situationer. I rostade öl som porter och brunöl, och även för ett öl som Fuller's 1845. I övrigt, undvik, i synnerhet i ipor och belgiska öl.
  • i mörka belgiska öl gäller det att använda en riktigt mörk sirap, typ CandySyrup 180 eller 240.
  • för att brygga öl med jästkaraktär är det flytande jäst som gäller i allmänhet
Ovanstående är förstås helt subjektivt, och just därför är ovanstående tips högst gångbara för att komma fram till hur man själv vill skapa sina recept. En kombination av den samlade kunskapen och erfarneheten från många års bryggande och forskning å ena sidan, och ett systematiskt utforskande av de egna preferenserna.