Skärsbärs - bitter

Att blanda ("skära") mina p-lambikar med diverse vanlig öl har blivit ett favoritsätt att ska nya, intressanta produkter, något som jag klart föredrar framför att tillsätta frukter och bär exempelvis. Denna gång har turen kommit till bitter som ölstil att blanda med. Det tror jag kommer funka bra av många skäl. Såväl maltighet som humle- och jästaromer kan potentiellt gifta sig bra med surölet. Vidare har bitter lågt FG vilket gör att jag inte behöver oroa mig för särskilt mycket vidarejäsning efter blandning. Vis av tidigare blandningar där det har blivit en del pigga flaskor så drog jag dock ner på kolsyresockermängden ganska ordentligt.

Data:

• Volym 10 l
• OG 1050
• FG 1009
• Abv 5,5
• IBU 25
• SRM 6
• pH 3,35

Blandning:

• 5 l Hyresvärden
• 5 l sats 16
• 20 g strösocker

Bedömning:

Snygg gyllengul färg, kortvarigt vitt skum. Fruktig arom där lambiken dominerar med äpplen och grapefrukt, men Huresvärden bidrar på subtil nivå. Det finns även diskreta humliga toner.

Syran är distinkt men inte påträngande, och det finns en beska som passar väldigt bra in. Väldigt gott, men jag hade gärna sett att Hyresvärden hade kommit fram mer. Jag får överväga att ha en större andel icke-lambik i blandningen, eller att ha ett öl med mer stuns typ en ipa.

Skärsbärs - kölsch

Skärs det bärs?

För en förklaring till det märkliga namnet så hänvisar jag till den förra skärningen för den som inte känner till begreppet. Denna gång testar jag alltså att blanda lambik och kölsch vilket på pappret känns som en inte alltför djärv kombination. Det finns ingen nämnvärd beska som skulle kunna krocka, men möjligen finns en risk för att de milda och subtila tonerna hos min kölsch hamnar i skymundan.

Data:

• Volym 10 l
• OG 1050
• FG 1010
• Abv 5,3 %
• IBU ~15
• SRM 5
• pH 3,12

Blandning:

• 5 l Kölsch
• 5 l sats 6
• 60 g bitsocker

Bedömning 2017-03-04:

Det har inte gått riktigt två veckor sedan buteljeringen, men kolsyran är redan väl utvecklad vilket väl är en indikation på att jag kanske hade i lite för mycket kolsyresocker. Även om jag lät de båda ölen stifta bekantskap med varandra en vecka i en Better Bottle, så kan det nog finnas några pinnar för bretten att jäsa hos kölschen.

Aromen domineras tydligt av lambiken, men man kan ändå känna att kölschen har gjort aromen lite rundare. Båda ölen har var för sig en viss äppelkaraktär (ej acetaldehyd) som gifter sig bra. Syran i lambiken har neutraliserats en smula och ligger på en acceptabel nivå.

Kanske var kölsch en lite väl diskret öl att skära med men jag ville testa, och gott blev det åtminstone. Jag får fundera vidare på vilka öl som är lämpliga skärningsobjekt, men jag gissar att måttligt starka belgare är goda kandidater.

Skärsbärs - spöksäsong

Bakom detta underliga ölnamn döljer sig en medvetet tafflig översättning av biere de coupage, eller mengbier som det kallas på nederländska. Detta var tills helt nyligen ett för mig helt okänt begrepp. Men det ovan länkade blogginlägget gav mig ny inspiration i mitt skapande av lambikderivat, just när jag har börjat tröttna på fruktlambikar och i viss mån även på torrhumlade dito.

Begreppet verkar ha en ganska vid betydelse, men i stort sett verkar det handla om att blanda äldre, lagrade, vinösa och/eller syrliga öl med yngre öl. Ett förfarande som var vanligt i Belgien och norra Frankrike under främst 1800-talet med även tidigare, och som har levt kvar hos lambikblandare och bryggare flamländska rödbruna suröl. Även i England fanns traditionen under 1700- och 1800-talet, framförallt hos porterbryggarna. Här verkar traditionen i stort ha dött ut, med Greene King Strong Suffolk som ett lysande undantag.

Variationsmöjligheterna är förstås närmast oändliga, men för egen del fastnade jag för varianten med att blanda (ung) saison med äldre lambik, i samma anda som Cuvée de Ranke. De inbördes proportionerna verkar det finnas olika bud om, men jag valde att hålla det enkelt med en 50/50-fördelning. Min svaga saison bryggt på Fantôme-kulturen blir ett perfekt öl att blanda med.

Data:

• Satsvolym 10 l
• OG 1048
• FG 1008
• Abv 5,3 %
• IBU 20
• SRM 5
• pH 3,22

Blandning:

• 5 l labanöl
• 5 l p-lambik #16
• 60 g bitsocker

Bedömning 2016-04-25:

Klar gyllengul med ett stort men kortlivat vitt skum.

Svårbeskrivbar arom, men tydliga inslag av p-lambiken med röda äpplen, samt lite stall och hö. Ovanpå det toner av, tja vanligt öl med lite jordiga inslag.

Lätt till medelfyllig, mellanhög till hög kolsyra. Torr med medelhög syrlighet.

Det var kanske inte det mest intressanta ölet att blanda med, och det känns som att p-lambiken tog över. Däremot gillade jag att syran sänktes något jämfört med mina rena p-lambikar. Det får nog bli fler försök med större andel icke-surt öl, samt med något mer karaktärsfullt öl. En ipa eller stout kanske?