|
En stabil 9:a. |
Innan de för några år sedan lanserade sin trippel gjorde Rochefort länge enbart tre öl: 6, 8 och 10. Dessa siffror anger vörtstyrka i belgiska vörtgrader, vilket motsvarar SG 1,060, 1,080 respektive 1,100. Det är långt i från alltid jag tycker att det starkaste ölet i ett bryggeris produktportfölj är det bästa, men för Rochefort är så fallet.
Dock funderar jag ibland vad jag skulle tycka om Rochefort 9. Det lär jag aldrig få veta, men jag kan ju brygga en variant själv. Notera ordvalet variant. Det här är lång ifrån något klonliknande, då jag exempelvis skippar koriandern.
Jag hade först tänkt använda den mörkaste produkten från CandySyrup. Men sedan insåg jag att jag har ett kilo supermörkt kandisocker som jag köpte just innan jag upptäckte (och kunde köpa) ovan nämnda siraper. Jag har länge tänkt att testa den, och Brasse-gänget testade den faktiskt i en Faro med bra resultat.
Data:
- Volym 20 l
- OG 1,090
- FG 1,015
- ABV 10,5 %
- SRM 30
- IBU 20
Mäskning:
- 7 kg pilsnermalt
- 300 g Special B
- 500 g krossat vete
- 1/2 tsk kalciumsulfat
- 1/2 tsk kalciumklorid
- 1/2 tsk mjölksyra
Infusionsmäskning vid 66 C i en timma.
Kok:
- 500 g mörkt kandisocker i 80 minuter
- 10 g magnum i 80 minuter
- 20 g hallertauer mittelfrüh i 20 minuter
- 30 g hallertauer mittelfrüh vid kokslutet
Total koktid knappt 90 minuter.
Jäsning:
- vid 20 C i 4 dagar
- vid 21 C i 6 dagar
Övrigt:
Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 7 g/l.
Fabrikörn vs. Rochefort
Även om detta som sagt inte var ett klonförsök så finns det för närvarande en uppenbar kandidat på Systembolaget för en tvekamp; Rochefort 10 (R10). Jag har förstås hunnit prova flera flaskor redan, och dessutom varit med på Amylases vinterölsträff med Stenstark 9 (S9). Men den här parallellprovningen har inte blivit av förrän nu.
Jag är redan innan upphällning medveten om att S9 är mycket ljusare; kandisockret höll helt enkelt inte vad det lovade. Vid en jämförelse blir det ännu tydligare: kopparröd mot kastanjebrun. Även skummet hos R10 är tydligt mörkare.
Aromatiskt är skillnaderna inte lika stora. Här finns det tydligt en gemensam nämnare i fruktigheten från jästen. R10 har dock betydligt murrigare toner av torkad frukt, dadlar m.m. Dessutom finns där en subtil kryddighet från koriandern. Båda har ett lätt etanoliskt sting, men ingen är spritig.
Efter ett tag passar jag på att blanda jag 50/50, då innehållet i 33:an R10 har gått åt snabbare än 25:an med S9. Och blandningen blir riktigt bra. Tveklöst är det R10 som är vinnaren, men det är verkligen ingen utklassning utan en jämn match. Men
sammantaget är ställningen nu Fabrikörn - Omvärlden 43 - 46.