söndag 28 februari 2021

Brygd #194: Hällebergsbock

 

Härifrån kommer bocken.

Den senaste tiden har det funnits ett tydligt tema i mina bryggningar. Det blir aldrig riktig som jag ville. Det kan vara att någon ingrediens är slut, att bryggbutiken inte gör helt rätt, eller att jag själv gör fel. Denna gång hände det sistnämnda. Jag hade för avsikt att återanvända det föregående receptet, men samtidigt ville jag byta ut lite pilsnermalt mot chitmalt. Jag glömde dock att minska ner mängden pilsnermalt, så det blev ett kilo malt för mycket.

Det fina i kråksången är att recept är ganska robusta. Man kan göra hyfsat stora ändringar utan att det blir väldigt annaorlunda, och framför allt inte tydligt sämre. Det blir helt enkelt ett lite starkare öl denna gång. Och jag hade dessutom tänkt ha i mer humle i alla fall, så då kan jag passa på att öka satsvolymen en smula. Dock fick jag väldigt dåligt utbyte, så de tänkta två literna kranvatten hoppade jag över.

Data:

  • Volym 23 l
  • OG 1,070
  • FG 1,012
  • ABV 8,0 %
  • SRM 7
  • IBU 30
Mäskning:
  • 4 kg pilsnermalt
  • 2 kg münchnermalt
  • 1 kg chitmalt
  • 1 tsk kalciumklorid
  • 1 tsk laktol
Infusionsmäskning vid 65 C i en timma.

Kok:
  • 20 g magnum i 60 minuter
  • 20 g hallertauer tradition i 20 minuter
  • 20 g tettnanger i 20 minuter
  • 30 g hallertauer tradition vid kokslutet
  • 30 tettnanger vid kokslutet
  • 1 krm Protafloc i 20 minuter
Total koktid drygt 60 minuter.

Jäsning:

Jäsning med WLP833 (jästkakan från Frankenlager)
  • vid 12 C i 7 dagar
  • vid 20 C i 5 dagar

söndag 21 februari 2021

Brygd #193: Frankenlager

 

Frank har piffat upp etiketten sedan sist.

Jag blev faktiskt lite överraskad när jag insåg att det var tre år sedan jag bryggde denna. Jag trodde det var två år sedan. Tiden går fort när man har roligt*. Oavsett ska det förhoppningsvis bli en ännu bättre version. Dels hoppas jag på en bättre münchnermalt denna gång. Jag hade helst använt Weyermann, men det fanns bara Best Malz och Crips att tillgå hos fysiska butiker i staden. Och Best Malz var jag alltså inte helt nöjd med senast.

Jag valde också att byta ut ett kilo av müchnermalten mot chit-malt. Och på humlesidan hade jag efter senaste Franken-resan lärt mig att spalter select och hallertauer tradition är de typiska humlesorterna som används. Tyvärr var spalter select slut överallt, så jag valde tettnanger i stället. Det är lite trist när man inte riktigt får tag på exakt de ingredienser man vill ha, men det är bara att brygga på och hoppas att det blir lika bra för det.

Data:

  • Volym 25 l
  • OG 1,050
  • FG 1,015
  • Abv 4,7 %
  • SRM 8
  • IBU 30
Mäskning:
  • 4 kg münchnermalt
  • 1 kg chitmalt
  • 1 tsk kalciumklorid
  • 1 tsk lactol
Infusionsmäskning vid 66 C i en timma.

Kok:
  • 20 g magnum i 60 minuter
  • 20 g hallertauer tradition i 20 minuter
  • 20 g tettnanger i 20 minuter
  • 30 g hallertauer tradition vid kokslutet
  • 30 g tettnanger vid kokslutet

Total koktid drygt 60 minuter.

Jäsning:

Jäsning med WLP833 (2 l förkultur)

  • vid 12 C i 7 dagar
  • vid 20 C i 5 dagar
Övrigt:

Kolsyrejäsning på flaska  med strösocker, 5 g/l

* Eller så är det för att jag börjar bli gammal.

måndag 8 februari 2021

Pseudogeuze #8



Något som är viktigt när man ska bulklagra sin lambik är att hålla syret borta. Ibland kan man se olika påståenden om att syre inte är något problem för lambik, ofta med argument i stil med "bretten tar hand om syret". Jo det gör den förvisso, men den skapar också ättiksyra och andra mindre trevliga ämnen. Så även om lambik inte är lika syrekänsligt som annan öl, så bör man nyttja syretäta kärl (inga vanliga plasthinkar alltså), minimera kontaktytan mellan ölet och gasen ovanför, samt se till att vattenlåset inte torkat ut.

Tyvärr hade jag missat det sistnämnda för två av mina äldsta slattar (sats 29 och sats 31) som förvarades i femlitersdamejeanner. Min plan var att använda en eller båda av dessa. Jag hade redan spanat in mina två övriga satser. Sats 37 som bryggdes för ett år sedan passade perfekt med sin fina fruktighet och måttliga syra. Och sats 33B hade utvecklat lite bättre syra sedan jag provade sist. Till dessa hade det suttit fint med 5 l lambik med lite tuffare syra. Men när jag skulle utföra blandningen upptäckte jag att jäsrören var helt tomma. Jag hade dock ett litet hopp om att de hade torkat ut nyligen och var oförstörda. Men det hoppet släcktes snabbt. De var båda rejält ättiksura med toner av nagellack. Dessutom hade de groteska nivåer av THP.

Det var bara att hälla ut och nöja sig med ett- och tvåårig lambik. Och därmed krympte totalvolymen från 27 till 22 liter. Men det sistnämnda gör kanske inte så mycket då jag ändå har haft svårt att göra mig av med förra årets p-geuze då SM ställdes in.

Data:

  • Volym 22 l
  • OG 1,053
  • FG 1,008
  • ABV 6,1 %
Blandning:
  • 12 l sats 37
  • 10 l sats 33B
  • 132 g bitsocker
  • några gram Lalvin EC-1118
Bedömning 2021-02-06:

Över en månad har gått sedan blandning och flasktappning, och det är hög tid för ett första officiellt smakprov. Här finns den sedvanlika fruktiga hussmaken med inslag av multna höstlöv. Men det är delvis annorlunda. Dels känns frktigheten djupare och tydligare. Vidare finns det en lite degig - i brist på bättre beksrivning - ton, vilket jag kan känna i mina unga lambikar ibland, i synnerhet när de inte har blivit så sura. Det finns också en lätt antydan av THP, men då denna var ganska påtaglig för ett par veckor sedan så misstänker jag att den snart kommer vara helt borta. Och då kommer detta vara väldigt gott och lättdrucket.