söndag 14 november 2021

Ekfatet Brasse - åttonde fyllningen

 


Att skriva detta blogginlägg har verkligen fallit bort fullständigt. Tidigare år har jag gjort det direkt i samband med själva fyllningseventet, men så blev det inte denna gång. Och trots att vi har haft ytterligare en träff där vi flasktappade körsbärsvarianten så slog det mig inte. Ej heller någon av de gånger jag har provsmakat en avvarianterna. Men nu är det äntligen dags.

Fyllning

I år bryggde jag inte själv, och jag har dålig koll på hur de andra gjorde. Förmodligen gjorde de likadant som tidigare år, fast det var ingen storbryggning som i fjol.

Tömning

Vi fortsätter med konceptet 40 l ren lambik, 40 l fruktlambik och 20 l övrigt. Fruktlambiken fick bli en favorit i repris; surkörsbär. Somliga skulle nog helst göra surkörsbärslambik varje år, men själv tycker jag variation fördröjer och förnöjer. För kategorin Övrigt hade en medlem länge propsat på granskott. Vi övriga var rätt skeptiska men vi valde ändå att testa. Till slut blev det undertecknad och Brassevärden som gav oss ut i Skatåsskogarna en varm söndageftermiddag och hittade några granar att plocka från. Totalt blev det 100 g till 20 l öl.

Bedömning:

Den rena lambiken var ungefär som vanligt. Fruktig, lätta ekfatstoner, hyfsad syra. Kanske lite mer beska än tidigare.

Surkörsbärslambiken är nästan som bäst när man häller upp den. Ett fantastiskt rosa skum med en djupröd vätska under. Skummet bränner bort rätt fort men den vackra djupröda vätskan finns ju kvar ett tag till. Även smaken är inledningsvis fantastiskt inbjudande med de kaneldoftande körsbärstonerna. Halvvägs i glaset hinner jag dock tröttna något, och den ganska rejäla syran börjar göra sig gällande. Totalt sett är det väldigt bra dock.

Något överraskande är det dock granskottsvarianten som blir min favorit. I våras provade jag ett granskottsöl från ett kommersiellt bryggeri, och det tyckte jag hade väldigt syntestiska citronaromer. Det finns lite lätta citrustoner även i Brasse, men tillsammans med fräscha, örtiga och kådiga grantoner. Det påminner mig lite om Zwanzeölet 2017, som jag också hade låga förväntningar på men blev starkt positivt överraskad av.

måndag 1 november 2021

Pseudolambik #42

 

Ursäkta, hur löd frågan igen?

Denna gång blir det en ny delad sats med bottensatser från två olika producenter. Dels den gamla trotjänaren 3 Fonteinen som alltid finns på Systembolaget. Men nyligen dök Allagash Resurgam upp till min stora förtjusning, ett öl som jag lyckades trejda mig till medelst en Cantillon Blåbär. Den var inte riktigt lika god som jag minns den, men det blir ändå intressant att jämföra dessa två delsatser mot varandra.

Data:

  • Volym 22 l
  • OG 1,050
Mäskning:
  • 4 kg pilsnermalt
  • 2 kg krossat vete (Kungsörnen)
Grumlig mäskning, erhållna temperaturer:
  • 43 C
  • 54 C
  • 66 C
  • 75 C
  • 80 C
Kok:

Ett tvåtimmarskok med 100 g lublin från 2014.

Fermentering:

I varierande källartemperatur med några gram Mangrove Jack M02 och
  • bottensatser från 3 Fonteinen Oude Geuze i delsats A
  • bottensatser från Allagash Coolship Resurgam i delsats B
Provsmakning 2022-08-13:

En av sommarens sista varma dagar är jag förvisad till källaren för att tvätta mina reskläder, och passar då på att slinka in och ta två små smakprov. Dessa förpassas sedan till kylskåpet, där de efter några timmars kylning tas fram för provsmakning och svalka. Delsats B är aningen disig, medan A är helt klar.

Båda varianterna dras med de här brända gummi-fenolerna som jag tidigare kände i min 3F-variant av #39. Och som jag ibland har känt i Cantillons unga produkter. Tyvärr är jag inte helt säker på att de kommer försvinna, men jag kommer nog tappa upp dem på flaska tidigast nästa vår. Så vi får se.

I övrigt har de båda en ganska uppfriskande fruktighet, med lite multna toner i version A. Version B har lite komplexa toner som jag inte riktigt kan sätta ord på, men som jag nog gillar mer än version A. Version B har dessutom en tydligare beska, vilket är lite förvånande då de har samma vört. Men jag gissar att det kan ha ett samband med disigheten.

Båda har en tydlig men ej påträngande syra. Om den där fenoligheten kan lägga sig blir det här nog två riktigt trevliga öl.