lördag 14 november 2009

Brygd #53: Storfot


För ungefär en och en halv vecka sedan bryggde jag en klon på Sierra Nevada Bigfoot. Det fanns rätt mycket info att hämta på SN:s hemsida; som att man använder pale ale- och karamellmalt, att man har chinook som bitterhumle, cascade och centennial som arom/smakhumle (finishing hops), samt att man torrhumlar med alla tre sorterna. Nåväl, utifrån detta skapade jag följande recept.

Data:
  • Satsstorlek 22 l
  • OG 1092 (1097 för Bigfoot)
  • FG 1018 (1024 för Bigfoot)
  • BU 93 (90 för Bigfoot)
  • Abv 9,7 (9,6 % för Bigfoot, men där måste SN väl ha räknat fel?)
Malt & extraktgivare:
  • 5 kg pale ale-malt
  • 2 kg münchnermalt
  • 1 kg karamellmalt (SRM 75)
  • 1 kg ljus spraymaltextrakt (Munton)
Infusionsmäskning vid 65 C i en timma, vid slutet hade temperaturen sjunkit till 63 C.

Humle:
  • 50 g chinook, 60 min
  • 30 g centennial, 20 min
  • 30 g cascade, 20 min
  • 30 g av av vardera sort i torrhumling
Total koktid 2 timmar.

Jäsning:

Safale US-05, jästkaka från CCCPA
  • Jäsning i 4 dagar vid 20-22 C
  • Efterjäsning i en vecka vid 20-22 C
Övrigt:
  • Kolsyresättning med druvsocker, 4 g/l
Vid flasktappningen smakade den ganska bra, men var väldig besk. Kommer knappast nå fram till riktig Bigfoot-klass, men det är ju inte heller det allra lättaste.

Bedömning:

Fin halvklar rödbrun vätska med ett halvhögt beige skum. Trevliga parfymiga humlearomer med tallbar och citrus. Lite dov karamellighet (den mörka karamellmalten gör sig åter gällande, se inlägget om CCCPA). Ganska torr avslutning med rejäl beska.

Inte upp i Bigfoot-klass, men ändå väldigt gott. Hade gärna sett lite mer restsötma, samt en "ljusare" karamellighet. Jag har testat att hälla lite socker löst i vatten i glaset innan jag häller upp ölen, och det har jag balanserat ölet lite grand. En kvarts till en halv tesked har funkat bra.

Storfot vs. Bigfoot (27/8 2010):

Bigfoot är tydligt ljusare; djupt kopparfärgad med smutsvitt skum, jämfört med en mörkröd färg och beige skum för Storfot.

Bigfoot är djupt maltig med lätt karamellighet, blommig, tallig och örtig humle. Storfot är mer murrig med tallbarr och torkade frukter.

Båda ölen är medelfylliga med lätt kolsyra.

Bigfoot är något beskare och torrare, Storfot är aningen mer balanserad.

Bigfoot vinner på en fräschare framtoning och bättre humleprofil.

söndag 1 november 2009

Brygd #52: CCCPA


Förutom att gömma biran (http://hittabiran.blogspot.com/2009/11/hitta-biran-runda-9-ledtrad-1.html) så har jag ägnat dagen åt att brygga en APA med namnet CCCPA. De tre C:en står för de trenne amerikanska humlesorterna cascade, centennial och chinook. I receptet nedan så står förkortningen CCC för en blandning i lika delar av dessa humlesorter.

Data:
  • Satsstorlek 24 l
  • OG 1056
  • FG 1012
  • IBU 39
  • Abv 5,6 %
  • Färg 11 SRM (kopparfärgad)
  • Kolsyresättning med druvsocker, 4 g/l
Malt:
  • 5 kg pale ale-malt
  • 1 kg karamellmalt
Infusionsmäskning vid 67 C i en timma.

Humle:
  • 5 g CCC, 60 min
  • 5 g CCC, 50 min
  • 10 g CCC, 40 min
  • 10 g CCC, 30 min
  • 15 g CCC, 20 min
  • 15 g CCC, 10 min
  • 20 g CCC, vid kokslutet
  • 20 g CCC, torrhumling
Jäst:
Jäsning med 11 g Safale US-05
  • vid 20-22 C i 8 dagar
Bedömning:

Den karamellmalt jag använde från humlegården måste ha varit av den mörkare sorten (SRM 70 skulle jag gissa), ty ölet blev mörkare än de avsedda 11 SRM. Färgen blev nu mörkröd istället för någonstans mellan bärnstensfärgad och kopparröd.

Även smaken innehåller tydliga spår av hårt karamelliserat socker, eller "kanelbulle utan kanel" som Dempa uttryckte det. Tydliga amerikanska humletoner, fast ändå något tillbakadragna. Jag hade velat ha lite mer humledrag. Fin avslutande beska.

Ett hyfsat gott och lättdrucket öl, dock ingen höjdare.