söndag 3 april 2022

Brygd #204: Storfot

 

Storlek 48?

Jag fortsätter med att klona Sierra Nevada-öl. Denna gång på samma tema som respiration i jäshink, goda laktos-ipor och att koldioxiden bildar ett lock över ölet; mytologiska fenomen. Bigfoot är ett öl som jag första gången tyckte var nästan odrickbart besk. Men man kan vänja sig vid hög beska, och numera tycker jag beskan är en del av vad som gör detta öl så fantastiskt.

Till skillnad från SNPA finns det inget regelrätt klonrecept från hemsidan, men från den information som ändå fanns där knåpade jag ihop nedanstående recept. Med C-humle avses nedan en blandning av cascade, centennial och chinook i proportionerna 7:10:10.

Data:

  • Volym 20 l
  • OG 1,090
  • FG 1,020
  • ABV 10,0 %
  • SRM 13
  • IBU ~80-100
Mäskning:
  • 7 kg pale ale-malt
  • 700 g CaraMünchnermalt II
  • 1/2 tsk kalciumsulfat
  • 1/2 tsk kalciumklorid
  • 1 tsk mjölksyra
Infusionsmäskning vid 68 C i en timma.

Kok:
  • 40 g magnum i 90 minuter
  • 90 g C-humle i 20 minuter
  • 90 g C-humle vid kokslutet
  • 400 g ljust maltextrakt i 20 minuter
  • 1 krm Protafloc i 20 minuter
Total koktid drygt 90 minuter.

Jäsning:

Jäskakan från blekölet
  • 4 dagar vid 18 C
  • 4 dagar vid 21 C
  • 2 dagar vid 5 C
Övrigt:
  • Torrhumling med 90 g C-humle.
  • Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.
Storfot vs. Bigfoot:

Jag hade förhoppningar om att originalet skulle dyka upp någon gång innan sommaren. Och jag blev inte besviken, ity denna måndagen stod flaskorna äntligen i Systembolagshyllan.

Vid upphällning är det tydligt att Bigfoot har en mörkare kopparröd nyans. Även skummet är tydligt mörkare. Kanske fick jag lite för ljus karamellmalt, men jag var redan vid receptskrivandet lite skeptisk till att jag hade tillräckligt med färg. Nåväl.

Aromerna har vissa likheter; tallbarr, citrus och murriga, karamelliga toner. Bigfoot har dock lite mer toner av bränt socker, vilket förstås är i linje med skillnaden i utseende. Storfot har kanske en aningen mer tydlig alkoholton, men absolut inte störande.

Beskan är ganska lik i båda ölen, även om Bigfoots dito nog hänger kvar lite längre. Två goda öl var det definitivt. Men här har färskheten inte samma betydelse jämfört med blekölet, och då är det svårt att slå originalet. Bigfoot är tveklöst snäppet godare, men jag är ändå nöjd att ha kommit så nära.

Så nuvarande ställningen är således Fabrikörn - Omvärlden 41 - 44.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar