Lambikderivat säsongen 2014/2015

Förra veckan skrev jag om planerade bryggningar under den stundande bryggsäsongen. Men för pseudolambikar finns det utöver själva bryggningen och jäsningen ännu ett moment; att få fram slutprodukter genom olika typer av blandningar av lambik alternativt med diverse smaksättare. Nedan följer vilka planerade lambikprodukter som kommer släppas under den följande bryggsäsongen,  företrädesvis under vintern och våren.

Pseudogeuze

Vad gäller ren blandning av mina p-lambikar så ämnar jag blanda en pseudogeuze per år i samband med julledigheten. Denna säsong är de aktuella lambiksatserna

• Sats 2
• Sats 3
• Sats 7
• Någon eller några av sats 9-13.

Jag planerar att buteljera ungefär 30 liter.

Torrhumlad lambik

Detta är något jag har fått smak för efter mina första försök med citra och mosaic. Jag funderar på någon eller några av följande humlesorter:

• amarillo
• belma
• citra (igen)
• kohatu

Jag funderar även på en variant med någon klassisk europeisk humlesort, lite som Cantillon Iris.

Fruktlambik

Vad gäller fruktlambik så hänger det mycket på vad jag får tag på direkt ur naturens skafferi. Bär till  följande produkter har jag hittat bra plockställen till och har redan plockat samt tillsatt till lambik:

• Vinbärs
• Hindbärs

Följande skulle jag vilja göra, men har ännu inte fått tag på några råvaror så det återstår att se om det blir av:

• Björnbärs
• Slånbärs
• Molnbärs (hjortron)
• Plommonlambik

Följande kommer jag kanske göra någon gång i framtiden, även om jag inte tror på dem så jättemycket:

• Blåbärs
• Krusbärs

Sedan finns det några som jag nog skulle kunna göra om jag vill, då det finns gott om ställen att plocka på i min närhet. Men jag tror inte det skulle bli så bra. Gemensamt är att de är för sura och/eller beska för att passa i en lambik, utan de funkar båda bättre i någon sötad produkt som saft eller sylt.

• Rabarbärs
• Rönnbärs

Och även om det inte är baserat på frukt eller bär, så kommer jag nog att testa att göra en fläderlambik igen, om än med lite mindre gröna växtdelar, fler klasar och med lite kortare kontakttid.