Bryggning och begreppsförvirring - Hallertauhumle

Ganska ofta kan man läsa i något recept eller i någon forumdiskussion om att använda hallertau-humle. En naturlig följdfråga på detta är: hallertau vaddå? Det finns nämligen flertalet sorter som odlas i distriktet Hallertau i Bayern, där den klart mest kända är hallertauer mittelfrüh. Så med Hallertau-humle kan man mena något av följande

1. Hallertauer mittelfrüh
2. Någon av de andra humlesorterna som heter något med hallertauer, exempelvis
• hallertauer tradition
• hallertauer herkules
• hallertauer taurus
• hallertauer gold
3. En kombination av humlesorter från Hallertau, ett exempel på detta är Samuel Adams Imperial Pilsner där det står "brewed with hallertau hops" eller något liknande på flaskan, och där det framgår vid en noggrannare läsning att den innehåller just en sådan blandning.

Det är därmed upplagt för stor begreppsförvirring, och risken att man använder en annan humlesort än vad som var avsikten är uppenbar. Även om flera av Hallertau-sorterna har framädlats från h. mittelfrüh för att få en liknande arom fast med förbättrad motståndskraft mot sjukdomar, så är de ändå tydligt olika.

Roten till förvirringen ligger till viss del kanske i tyskarnas komplicerade nomenklatur för traditionell namnsättning av humlesorter. Den generella formen för humlenamn är* odlingsområde ursprungsområde+er [extranamn]. Så innebär exempelvis namnet hallertau hersbrucker spät att humlesorten i fråga odlas i Hallertau-regionen, har sitt ursprung i Hersbruck-regionen samt har extranamnet spät för att skilja den från andra humlesorter med sitt ursprung i samma region.

När odlingsområdet sammanfaller med ursprungsområdet utelämnas oftast odlingsområdet i namnet. Tyvärr görs ibland det samma även när odlingsområdet är annat än ursprungsområdet. Så en humle som heter hallertauer någonting är inte med all säkerhet odlad i Hallertau.

Många sorter saknar extranamn, och i det aktuella exemplet så anges oftast hersbrucker spät som enbart hersbrucker. Samma sak med hallertauer mittelfrüh som ibland kallas endast hallertauer. Så trodde jag åtminstone var fallet tills jag läste följande blogginlägg där det hävdas att det finns en humlesort som heter endast hallertauer, och källan till denna uppgift var en lista över humlesorter som SHBF hade sammanställt för några år sedan. Där listas mycket riktigt hallertauer som en egen humlesort med en annan smakbeskrivning än h. mittelfrüh. Dessutom påstås hallertauer vara den klassiska ädelhumlen från Hallertau som sedan har gett upphov till de övriga sorterna via växtförädling. Detta motsägs dock av vad jag har läst på andra ställen, inklusive SHBF:s bryggarwiki, där h. mittelfrüh tilldelas samma roll.

För att reda ut detta kände jag mig tvungen att snoka vidare, och hittade till slut en forumdiskussion där det hela klargjordes. Enligt boken "Using hops" av Mark Garetz (s. 26-27) så ligger det till på följande sätt: när man odlar humle mognar den vid olika tillfällen under skördesäsongen (beroende på odlingsläge kantänka?) och detta ger en viss variation i aromen. Den hallertauer-humle som skördas "medeltidigt" under säsongen gav man då namnet h. mittelfrüh, jämför med hersbrucker spät ovan. Detta ger oss då ett fjärde alternativ till listan ovan, nämligen "Humle av sorten hallertauer som inte är h. mittelfrüh". Det får inte vara för enkelt.

* Notera att jag dock använder svensk stavning med små begynnelsebokstäver.