 |
| Nio av tio amerikanska militärpiloter dricker imperial pilsner. Hela året dessutom. |
Så var det dags igen. För er som inte har varit med förut så är detta alltså en imperial pilsner. Försvenskningen av namnet är inspirerat av Närkes Stormaktsporter, som enligt Berit och Håge namngavs som en översättning av imperial stout*. Nåväl, imperial pilsner var lite halvhett ett kort tag, men har sedan dess fallit i glömska. Det arketypiska ölet - tillika min stora inspirationskälla - var Samuel Adams Imperial Pilsner, som jag tyvärr inte tror görs längre. Det var ett ganska ljust öl med massvis av hallertau-humle. Som jag tidigare påpekat är det lite oklart vad som exakt åsyftas med hallertau-humle.
Jag misstänker dock att h. mittelfrüh är en viktig del i det hela, och denna gång körde jag mestadels med den. Eftersom jag hade lite h. tradition kvar från marsölet fick det följa med också. En nyhet jämfört med tidigare iterationer är att jag kör med 100 % wienermalt denna gång. Det är en malt som jag inte har använt så mycket tidigare. Jag tycker oftast inte den är så intressant om man ändå ska göra en lite mörkare öl. Men solo kan den vara intressant, och mitt minne av originalet var att den var lite för mörk för att enbart ha pilsnermalt som basmalt.
Data:
- Volym 20 l
- OG 1,070
- FG 1,015
- ABV 7,6 %
- SRM 7
- IBU 50
- 7 kg wienermalt
- 1 tsk mjölksyra (80 %)
- 1 tsk kalciumsulfat
- 20 g magnum i 60 minuter
- 100 g hallertauer mittelfrüh i 20 minuter
- 20 g hallertauer tradition i 20 minuter
- 100 g hallertauer mittelfrüh vid kokslutet
- 20 g hallertauer tradition vid kokslutet
- 1 krm Protafloc i 20 minuter
- vid 12 C i 6 dagar
- vid 18 C i 4 dagar
Övrigt:
Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.
Bedömning (2024-01-31):
Ölet är överraskande klart med tanke på all humle. Färgen drar åt bärnsten, skummet är krämigt och smutsvitt.
Aromen är brödigt maltig med en massa örtig humle och en lätt jordig ton. Kroppen är medelfyllig, och det finns en lätt teig strävhet. Avslutningen är torr med en hyfsat hög beska.
Det här var gott och påminner en hel del om SAIP, men jag har för mig att den sistnämnda hade lite mer aprikosiga humletoner (och var snäppet godare).
* De tyckte att porter lät bättre på svenska, och jag kan bara hålla med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar