Varför jag inte kommer starta eget bryggeri

Ingen fabrik för Fabrikörn.

En fråga som jag får ställd med ojämna mellanrum är när jag kommer starta ett kommersiellt bryggeri. Det är givetvis smickrande att mina öl anses hålla såpass kvalitet att folk är sugna på att kunna köpa dem på krogen och på apoteket. Men jag tvingas alltid komma med det föga upplyftande svaret "aldrig" vilket ofta renderar en kombination av besvikelse och förvåning, främst det sistnämnda.

Det verkar nämligen finnas ett outtalat antagande att man som hembryggare när en dröm om att en dag bli sin egen lyckas smed genom att starta ett kommersiellt bryggeri. Och många hembryggare - kanske en majoritet - tycks de facto nära en sådan dröm. Långt i från alla gör slag i saken (kanske lika bra det) men drömmen finns ändå där. Själv har jag inte någon sådan dröm. Nedan redogör jag skälen därför. Det hela kan ses som en fortsättning på detta inlägg och den Brülosohpy-diskussion som jag länkade till även där.

Till att börja med har jag ett välbetalt och stimulerande jobb som matchar min utbildning perfekt. Detta är inte något jag vill byta bort i första taget mot en tillvaro med betydligt längre arbetsdagar och osäker inkomst. Om min nuvarande arbetssituation hade varit avsevärt sämre hade jag kanske börjat överväga en karriär inom ölvärlden, men frågan är om inte resterande punkter hade fått mig att avstå från just en bryggarkarriär i alla fall.

Bryggning är något passar mig perfekt som en hobby. Jag kan brygga det som faller mig in utan att bry mig om vad som är populärt och trendigt och som säljer, och utan att bekymra mig om kostnader. Mina p-lambikar - som kanske är det som jag tycker är allra mer givande att brygga - skulle vara svårt att skala upp till större volymer på ett sätt som skulle vara kommersiellt gångbart. Allmänt har jag en fäbless för belgiska öl, och det känns högst tveksamt att det skulle gå att få en lönsam verksamhet med detta som bas. Det troliga är att jag skulle bli tvungen att göra en massa apor, ipor och annat som storsäljare, något jag är föga intresserad av.

Något annat jag skulle vantrivas enormt med är att sälja in mina öl. Jag är allmänt en person som avskyr att behöva sälja in mig själv. Det ligger helt enkelt inte för mig och är något jag skulle känna mig extremt obekväm med. Jag är uppriktigt sagt inte heller så pigg på att lyssna på "feedback" från presumtiva kunder. Jag är helt enkelt själv min egen hårdaste domare, och i normalfallet är jag mer negativ till mina öl än vad andra är. I de fall jag själv är nöjd så är jag måttligt intresserad av att höra andras invändningar eller kritik. Jag hade nog varit en högst olämplig person att stå på mässor och dylikt och diskutera mina öl. I synnerhet skulle jag inte stå ut med att exempelvis ha lyckats brygga en välgjord kölsch bara för att få se den sälja dåligt och få höra kommentarer från populasen såsom att "den var ju inget speciellt".

Slutligen saknar jag nog också det driv som krävs för att ha ett eget bryggeri. Det är möjligt att det är något som finns djupt inom mig och som skulle kunna lockas fram om motivationen fanns. Men det lär vi aldrig få veta.