Uttrycket "en kulle att dö på" refererar till en åsikt, ett påstående eller dylikt som man är beredd att försvara och argumentera för hela vägen in i kaklet, oberoende av hur starka skäl som finns för eller hur många som håller med en. Ursprunget är militäriskt; kullar kan vara strategiskt viktiga försvarspunkter, och många exempel finns på att de har försökts försvaras eller intas till varje pris.
I hembryggningsdiskussioner är detta ett relativt vanligt fenomen. Ibland kan det vara någorlunda begripligt. Låt mig ta två exempel: dekoktionsmäskning samt spontanjäsning av cider. I det första fallet finns det somliga som propsar på metodens fantastiska effekter långt bortom vad som kan anses belagt*. Men jag kan på något plan förstå det då det är en "traditionell" metod som är starkt förknippad med en ölkultur som det är lätt att hålla högt. I det andra fallet handlar det om en styvnackad förnekelse av att metoden kan ha bieffekter som kan uppfattas negativt, exempelvis etylacetat. Här handlar det om en ännu mer traditionell metod, som dessutom faller in under det ideologiska baneret "naturligt".
Men det finns också fall där det inte finns några uppenbara starka känslomässiga eller ideologiska skäl att halsstarrigt benhårt hålla fast vid en position. Nedan ska jag presentera några sådana ståndpunkter som jag vid upprepade tillfällen sett hembryggare försvara in i absurdum. Jag ska direkt tillägga att det statistiska underlaget är för litet för att kunna dra slutsatsen att nedanstående uppfattningar de facto sticker ut i sammanhanget. Möjligen går det att se det som en indikation. Men det är i alla fall observationer jag har gjort och som jag tyckte det var värt att dela med sig av.
One hit wonders
Jag börjar dock med ett par exempel där jag bara har stött på singulära fall. Men jag tyckte att de likväl var väldigt märkliga.
Det första var en diskussion om att vänta med att tillsätta jästen för att långsamt kyla vörten i kylskåp ner till 10 C. Det här är en fråga där det finns legitim oenighet. Ska man hysta jästen direkt vid rumstemperatur eller ska man vänta? De som propsar på det sistnämnda menar att jästen kan komma igång vid den högre temperaturen och därmed producera mer jäsbiprodukter. En annan farhåga är att skälva nedkylningen av jästen skulle vara ett problem. De som i likhet med undertecknad tycker att jästen ska i direkt pekar på risken för oxidering och kontaminering. Inget av argumenten är dock jättestarkt.
Men i den här diskussionen var det en person som hävdade att oxidering inte kan inträffa innan jäsningen. Det här är en ganska vanlig missuppfattning som bygger på den felaktiga idén att syre som introduceras innan jäsningen tas om hand av jästen. Oftast går denna missuppfattning att slå hål på, men i detta fall var det helt omöjligt. Först hänvisades till en högst medioker blogg - som dessutom inte riktigt sa samma sak - och därefter allmänt till att "alla säger detta". Inga argument, fakta eller referenser till seriös litteratur bet.
En annan märklig diskussion jag hamnade i rörde ABV-formler. Det är ganska vanligt med formler där ABV helt enkelt är proportionellt mot sänkningen i SG. Det finns olika proportionalitetskonstanter, jag själv föredrar (OG-FG)/7,5 som är lätt att komma ihåg. Det är i förstone ganska intuitivt att alkoholhalten skulle vara proportionell mot OG-FG; skillnaden mäter trots allt hur mycket socker som har förbrukats, eller hur? Men så är inte fallet, vilket jag reder ut här. När man påtalar detta kan man ibland möta viss förvåning, men antingen accepteras eller ignoreras det. Det är först för rejält starka öl som skillnaden är signifikant, och även då spelar det kanske ingen roll. I ett fall var det dock någon som tjurskalligt argumenterade emot med allt sämre argument, och slutligen kom storsläggan med att hans pappa hade använt en proportionell formel i hela sitt liv.
Att bubblor i jäsröret direkt korrelerar med jästaktivitet är en vida spridd villfarelse. När man påpekar att det är tryckskillnaden mellan jäskärl och omgivningen som ger upphov till bubblandet, och att denna tryckskillnad inte försvinner momentan när jästen lägger av, kan de flesta inse att det normalt kommer bubbla långt efter att det har jäst ut. Vid ett tillfälle stötte jag dock på en amerikansk hembryggare i en FB-grupp som verkade tro sig ha ägt övriga när han frågade vad "förnekarna" trodde det var för gas som bubblade i jäsröret och hur den bildas. Till stor munterhet för övriga.
Rehydrera jäst
När jag började brygga var det här en tudelare. Vissa rehydrerade och många av dessa propagerade starkt för det. Andra lät bli och kunde uppenbarligen vinna SM-guld (t.ex. Drakens IPA). När Fermentis släppte sin rapport runt 2016 med omfattande tester som visade att skippad rehydrering har försumbar effekt borde diskussionen tagit slut. Men det fanns gott om hembryggare som var fast i gamla hjulspår och försökte skärskåda rapporten för att hitta fel och tveksamheter, hur små de var hade ingen betydelse. Samtidigt som några data exempelvis för påståendet att 50 % av cellerna dör utan rehydrering aldrig har presenterats.
Nästan tio år senare verkar rehydreringsfanatismen dock ha lagt sig. En del fortsätter att göra det, men mest med den slappa (och felaktiga) motiveringen "det kan inte skada".
Jäst och syre
Det här är ett mytkomplex som jag har tagit upp flera gånger, exempelvis
här. Och det är oerhört svårt att utrota, kanske beroende på att det har presenterats i så många förment seriösa källor; hembryggarböcker, hembryggarorganisationer med mera.
Nu verkar myterna dock på nedgång, och alltfler har klart för sig hur det faktiskt fungerar. Men mytanhängare dyker fortfarande upp, och att försöka bemöta dem är oftast som att argumentera med en vägg. Ibland kan de till nöds gå med på att jästen förökar sig under själva jäsningen, men då med tillägget också. De hävdar fortfarande att det är under uppstartsfasen (eller aeroba fasen som de ofta gillar att kalla det) som tillväxt huvudsakligen sker, gärna med en felaktig hänvisning till respiration.
Lacto & pellikel
Fenomenet pellikel är ofullständigt undersökt vilket framgår av Milk The Funks utmärkta
wiki-artikel. Så när man ser en pellikel ska man vara försiktig med att påstå vilken mikroorganism som ligger bakom. Dock är alla knappast lika troliga kandidater, och Lactobacillus är en av de minst troliga eftersom den inte är aerob.
Trots det är det många som direkt anger just Lacto som orsaken. Om man då påpekar att det är mindre troligt och hänvisar till MTF får man tyvärr sällan reaktionen "Okej, det visste jag inte". I stället börjar motargumenten. Det kan vara att Lacto-pelliklar har ett speciellt utseende som matchar bilden, det kan vara anekdotiska referenser till egna tidigare erfarenheter. Givetvis utan de faktiska test som krävs för att utröna vilken mikroorganism som är närvarande. En gång blev jag närmast spammad av olika vetenskapliga artiklar, dock ingen som på något sätt gav stöd till att Lacto kan skapa pelliklar. Senast nu i veckan så var det någon på ett FB-forum som efter att ha läst MTF-artikeln tackade för intressant läsning men ändå höll fast vid att det var Lacto som hade orsakat hinnan i bilden i trådstarten.
Koldioxidlock
Idén att koldioxid bildar ett lock som skyddar ölen under längre tid från syre är en seglivad missuppfattning, säkert påeldad av diverse klipp där man släcker levande ljus genom att "hälla" koldioxid över det. Ofta kan man slå hål på det hela genom att förklara att gaser blandar sig och att effekten "locket" är kortlivad. I synnerhet om man länkar till ett klipp som visar vad som händer när man väntar en halvminut efter hällningen och för en tändare till ljuset.
När men somliga låter inte fakta komma i vägen och fortsätter hålla fast vid sin villfarelse. Ofta kopplat med exempel på koldioxidförgiftningar eller andra anekdoter. I ett fall såg jag en diskussion på ett klassiskt hembryggarforum (inte Facebook eller Reddit alltså) som sträckte sig över tiotalet sidor. En helt obstinat person försökte med den ena retoriska krumbukten efter den andra när han fick massvis med ingående vetenskapliga förklaringar presenterade. Till slut retirerade han (det är nästan alltid en han) bakom någon trött kunskapsrelativistisk klyscha om vetenskapens felbarhet.
Omtappning för klarare öl
Slutligen har vi en klassiker. Den börjar förvisso sjunga på sista refrängen, men då och då dyker det upp någon som tror all ölet ska klarna snabbare om man tappar om (eller sekundärjäser som det ofta refereras till).
Man får då försöka förklara att partiklarna i botten av jäskärlet inte bidrar till grumligheten i ölet ovanför, och att det därför inte förbättrar klarheten att avlägsna ölet från bottensatsen
**. Ofta kan detta accepteras men ibland råkar man ut för envisa personer som fortsätter att propsa på omtappning. Ofta med hänvisning till att de alltid har gjort så, men i ett fall diskuterade på RateBeers forum med en djupt troende som kom med absurda och motsägelsefulla argument. Jag länkar till
diskussionen i slutet av det här inlägget, men tyvärr är det borta i och med att RateBeer stänges i februari i år.
* Personligen har jag inte stött på några starka belägg ö.h.t. åt endera hållet, så det är för mig en öppen fråga.
** Däremot kan det finnas andra fördelar att få bort ölet från bottensatsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar