 |
| Årets cidermakande var onekligen en utmaning. |
Redan i förväg var jag medveten om att årets äppelskörd riskerade att bli sämre än fjolårets. Flera av mina favoritträd förefaller vara varannanårsträd som ger rikligt med äpplen jämna år. Visserligen finns det några bra träd som alternerar dessa, men de kan inte fullt ut fylla luckorna. Och dessutom gav de träden betydligt sämre skörd än förväntat detta udda år.
Ett annat fenomen jag tyckte mig se var att många äpplen verkar ha mognat väldigt sent, samt att de hade väldigt små äpplen. Så det blev en relativt klen skörd trots att vi var 3 personer som plockade. Eftersom det inte blev tillräckligt mycket för att göra olika versioner, var vi inte så noga med att separera äpplena från olika träd. Så vikterna nedan får anses ungefärliga.
Efter ungefär två veckors jäsning i relativt sval temperatur (runt 15 C) hade SG nått 1,025 och jag valde att tappa över till ett corneliusfat tillsammans med ett paket jässtopp för att kolsyresätta. Ytterligare två veckor senare tappade jag upp min andel men en vanlig tappkran med 1 Bar i fatet. Detta kommer ge ganska låg kolsyra, vilket jag inte har något emot.
Data:
- Volym 21 l
- OG 1,051
- FG 1,025
- ABV 3,5 %
Blandning:
- 40 kg gröna syrliga äpplen
- 3 kg röda äpplen med låg syra och låg beska
- 3 kg gula äpplen med låg syra och hög beska
- 1 paket Lalvin 71B
- 1 paket jässtopp
Bedömning (2025-10-27):
Cidern hälls upp relativt stilla med ett minimalt skum som snabbt fräser bort, och en lätt disighet. Aromen är ren och okomplicerad med dominans av råvarorna. Syran upplevs som mindre skarp än själva musten, vilket indikerar att den maloetanoliska jäsningen hos Lalvin 71B har gjort sitt. Kolsyran är högst måttlig, och restsötman balanserar snyggt upp syran.
Det här var gott, uppfriskande och extremt lättdrucket. Hade egentligen passat bättre under varmare månader, men de ganska få flaskor som jag får själv kommer nog inte räcka året ut ens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar