Det här blir åter ett helt icke-unikt inlägg om en helt odramatisk p-lambikbryggning. Det enda värt att tillägga är att jag jäser i kärlet som har härbärgerat sats 38. Då den fick så klen syra avstod jag från att återanvända bottensatsen och startade på ny kula.
Data:
- Volym 23 l
- OG 1,050
Mäskning:
Grumlig mäskning, erhållna temperaturer:
- 42 C
- 51 C
- 67 C
- 76 C
- 83 C
Kok:
Knappt två timmar med 50 g humlepellets som oxiderats sedan 2017.
Fermentering:
Vid varierande klädkammartemperatur med
- några gram Lalvin EC-1118
- bottensatser från diverse lambikar, mestadels mina egna och Brasse-gängets.
Bedömning 2026-03-21:
Det har gått ett och ett halvt år sedan bryggningen. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det, men kan man vänta för länge på något som är ... sådär?
Här finns en frisk fruktig ton initialt, men sedan känner jag en gnutta av de här fenoliska, brända gummi-tonerna igen. Kanske inbillar jag mig. Syran är måttlig, och beskan är relativt hög.
Jag får ge det lite mer tid, men denna kanske kan funka i en version med torrhumling, te eller liknande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar