Fabrikörn fribejsar

Det finns många skäl till att inte brygga under sommaren. Det vanligaste argumentet - att det skulle vara större risk för infektioner - ställer jag mig dock skeptisk till. Även om det finns mer mikroorganismer i luften så borde risken för infektion fortfarande vara liten om man sköter hygienen noga och har en pigg jäst som kommer igång direkt. Mer relevanta skäl för mig är att kylningen går mycket långsammare och att det kan vara svårt att ens komma ner till 20 C överhuvudtaget. Likaledes är det omöjligt att hitta en plats i min lägenhet med tillhörande utrymmen där temperaturen understiger 20 C. Slutligen är detta en tid på året då jag ofta har andra aktiviteter för mig på mina lediga stunder, och att stå hemma i köket en vacker sommardag och svettas lockar inte.

Nu erbjuder dock inte den svenska sommaren alltid på sol och varmt väder, och i år fanns det gott om tillfällen till inomhusaktiviteter. En av dessa regniga och småkalla dagar drog jag igång en lite improviserad saisonbryggning. Just saison passar bra att brygga under sommaren då den med fördel kan jäsas vid 25 C eller varmare. Jag hade en påse av den nya amerikanska humlesorten azacca liggande som jag var nyfiken på att prova, och valet föll på att brygga en azacca-saison.

Det blev en lite annorlunda bryggning där jag släppte på kontrollen och gjorde lite som killen i bilden ovan (*). När jag var nybörjare mätte jag SG före och efter kok, samt ett par gånger under jäsningen. Nu när jag har fått mer erfarenhet brukar jag bara mäta OG och FG, och det är sällan eller aldrig som jag bjuds på några större överraskningar. Denna gång var de enda mätinstrumenten jag använde en våg, en termometer samt volymmarkeringarna i mina grytor och jäshinkar. Dessa känns mer eller mindre oumbärliga för att kunna brygga öl. Däremot kändes det väldigt skönt att bara lita på min bryggerfarenhet skulle ge mig ett öl med lämplig alkoholhalt och IBU. Framförallt var det skönt att slippa SG-proven. Jag skippade även ProMash, och utgick receptmässigt ifrån detta recept med smärre förändringar, bland annat för humlen. Jag rekommenderar verkligen fler hembryggare att någon gång släppa sargen och brygga utan vare sig bryggprogram eller en massa mätningar. När jag läser bloggar och hembryggningsfora tycker jag mig se ett överdrivet fokus emellanåt på bryggprogram och mätinstrument, med krav på precision motsvarande en variation långt mindre än vad som kan urskiljas i den slutliga produkten.

Det blir således ingen normal bloggpost denna gång med recept och bryggdata. Angående resultatet kan jag dock redan nu berätta detta för er. Ölet är kolsyrejäst sedan knappt två veckor, och det är en schysst Dupont-liknande sak med tydliga toner av tropisk frukt och lite tallbarr från humlen. Trots att jag inte gjorde någon skattning av IBU ligger beskan på en bra nivå. Riktigt gott nu när sommarvärmen äntligen har infunnit sig på riktigt.

(*) Jag trodde först att uttrycket Free BASE (Climbing) betydde att man klättrade utan toppsäkring (ursäkta alla klättrare om jag använder felaktig terminologi här). Men i själva verket handlar det om en kombination av Free Solo Climbing (utan några hjälpmedel alls som i bilden) samt BASE Jumping.