I Kent

 

Det var jag ju just?

Det har varit ovanligt mycket inlägg om resor på sistone, och här kommer ett till. Om de två senaste inte var uppenbara ölresor, så var denna det definitivt. Det var en organiserad gruppresa i Kent med omnejder med det uttalade syftet att prova cask, besöka bryggerier och uppleva humleodling. Arrangörer var Fredric "Fellowship of cask" Hallström och Ingemar "Sad Robot" Jansson.

Resplan

Gruppresor kan lätt bli överplanerade med ett för intensivt schema. Ett exempel på detta var den numera lätt ökända resan till Bamberg.* Denna gång var det mer luft i programmet som startade på Gatwick torsdag morgon. Därefter blev det övernattningar i Ashford och Canterbury (två nätter) samt längre stopp i Lewes, Faversham, Rochester och Sevenoaks.

På grund av strulet på Gatwick och Heathrow missade två av deltagarna hela torsdagen och nästan hela fredagen, och två personer kunde inte komma alls. Ett betydligt mindre strul som dock kan vara av intresse är att bussresorna mellan platserna ofta tog avsevärt längre tid (säg ~30 %) än vad google maps förutsåg.

Bästa bryggeribesök

Inför besöken hos Harveys respektive Shephard Neame hade vi i god tid upplyst om att alla i sällskapet är väl bevandrade i hur man brygger öl, och att rundturen gärna kunde skippa basal information om bryggprocessen.

Hos Harveys fick vi en rundtur av före detta bryggmästaren och numera grå eminensen Miles Jenner som hade hörsammat detta och gav en mycket intressant genomgång. Nick på Shephard Neame följde sitt vanliga manuskript inklusive allsköns myter och pappaskämt. Det var naturligtvis väldigt mycket intressant information hos Shephard Neame oavsett, och dessutom fick vi en väldig gedigen provning efteråt med sex olika öl som betades av från ljusaste lager till en mörk höstöl.

Hos Harveys fick vi planlöst prova från tiotalet självrinnande cask, varav flera var i ytterst tveksamt skick, så själva provningen vinner Shephard Neame klart. Men totalt sett föredrog jag rundturen hos Harveys.

Bästa humleodlare

Efter den vinnande rundturen på Harveys åkte vi till Hukin Hops där Liz gav oss en rundtur bland de rankor som fanns kvar. Skörden är i full gång nämligen, och när man skördar humle tar man hela rubbet med sig och plockar kottarna i en maskin inomhus. Man hade redan skördat bland annat fuggles, och golding var härnäst förstod jag det som. Utöver klassiska engelska humlesorter odlade man även engelsk cascade och några mer experimentella sorter som försökte anpassa sig till trenden med tropisk frukt-humle.

En intressant sak som Liz berättade var att antalet humleodlingar har minskat kraftigt de senaste tio åren och i många fall ersatts med vinodlingar. I synnerhet är det champagnehus som köper upp odlingsmark då det börjar bli för varmt och torrt i champagne.

Bästa festival

Kent Life är en slags hembygdsgård eller friluftsmuseum, lite grand som Skansen. Där anordnar man årligen Hops 'n' Harvest Beer Festival där det förutom de vanliga faciliteterna (inklusive humletorkning) även fanns livemusik, matstånd och 40 casköl att prova. Jag var tyvärr lite bakis efter en blöt kväll ute i Canterbury dagen innan, och orkade inte riktigt gå all in, men det var många som via delningar provade rubbet.

Bästa öl

När jag anlände till Victoria Station på onsdagskvällen var jag rejält hungrig och ölsugen så jag gick in till den näraliggande och inte alltför genuina puben The Shakespeare. Där fick jag en av de tråkigaste fish & chips jag någonsinn har ätit, men caskölen jag beställde var fantastisk. Tyvärr har jag glömt vad den hette, men det fanns oavsett flera ännu starkare kandidater under resan. Bland annat ett Timothy Taylor-öl som jag hittade i Canterbury samt Tunbridge Copperknob som dök upp på flera ställen.

Men vinnaren var Harvey's Armada Ale som dracks på John Harvey's Pub i Lewes, första ölet jag provade på torsdagen. Det hade en härlig fruktighet tillsammans med örtiga humletoner och en markerad beska. Ett öl jag gärna hade tagit fler av, men det fanns så mycket annat gott att prova. Vilket leder in på nästa punkt.

Bästa puben

Det blev flera trevliga pubbesök under resan, bland annat i Canterbury och Rochester. Men allra bäst var ovan nämnda pub som också ägs av bryggeriet. Den var för det första oerhört vacker, och även om det kan vara lite tjatigt med enbart Harvey´s-öl så var de alla i toppskick. I alla andra fanns det alltid något stolpskott.

Bästa småstaden

Ashford verkade vara uppbyggd kring ett stopp på Eurostar-linjen som omgavs av gigantiska parkeringsplatser. Det fanns en lite äldre kärna också, men på det hela taget var det en ganska trist stad. Övriga besökta småstäder var mycket mysiga och pittoreska, och allra bäst var Canterbury med sin partiella ringmur och sin maffiga katedral. Definitivt värt ett besök i sig självt.

Mest uppmärksamma deltagaren

Det var undertecknad. Medan vi väntade på att få komma in på puben Man of Kent i Rochester höll arrangörerna en quiz som var baserad på vad som hade sagts på de olika rundturerna. Tillsammans med min parhäst satte vi 13 av 15 frågor. Utöver äran fick jag även en flasköppnare från Shephard Neame som jag kommer öppna vinterns Shephard Neame Christmas Ale med.

Slutord

De tre postpandemiresorna till England har i allt större utsträckning gått till andra delar av England än i London. Och denna gång även till landsbygden i viss utsträckning. Detta känner jag är en trend som kommer fortsätta för egen del. Ofta blir det en kort sväng till London ändå, denna gång efter ankomst på onsdagskvällen då jag hakade på ett gäng på en pubrunda.

På lördagskvällen valde jag att lämna sällskapet i Rochester och återvända till London då mitt söndagsflyg gick relativt tidigt. Jag tog det dock lugnt och åt en lätt middag och tog en promenad i ett kvällsljummet Pimlico.

Och apropå vädret måste det sägas ha varit på vår sida. Efter tidigt höstrusk i över en vecka i Sverige fick vi uppleva lite sensommarvärme med halvklart väder.

* Utöver mitt blogginlägg diskuterades resan även i podden Ölpölen med betydligt större spridning.