Brygd #158: Klosterboss

Det finns många sätt för belgiska bryggerier att namnsätta sina öl efter styrka. Dels finns det "belgiska grader" eller vad de nu kallas. Dessa används exempelvis av Rochefort som benämner sina öl med 6, 8 och 10, vilket innebär att de har OG 1060, 1080 och 1100 på ett ungefär. Man kan använda enkel, dubbel, tripel och till och med quadrupel såsom La Trappe. Eller* så kan man utnyttja den hierarkiska strukturen i klostren och likt S:t Bernardus döpa sina öl till pater, prior och abt.

Alla dessa ölnamn signalerar således egentligen endast relativ ölstyrka. Efterhand har det emellertid börjat förknippas andra egenskaper - typiskt färg - kring vissa av namnen så att de har börjat betraktas som ölstilar i lös bemärkelse. Exempelvis är en tripel nästan alltid ljus (efter Westmalle) även om Gulden Draak av bryggeriet beskrivs som en "dark tripel". Vidare är en dubbel, quadrupel eller abt alltid mer eller mindre mörk (efter Westmalle, La Trappe och S:t Bernardus).

Detta öl var från början tänkt som en efterapning av S:t Bernardus Abt, och maltnotan är fortfarande tagen från receptskissen i "Brew like a monk". Men då uppodlingen av flaskjästen sket sig blev det alltså Achouffe-jästen, och jag brydde mig inte heller längre om att använda exakt samma humlesorter (target & saaz). Men jag behåller ändå namnet "abt" fast i försvenskad eller försvengelskad form.

Och så just ja, jag höll nästan på att glömma av att länka till detta inlägg av belgiske ölnestorn Joris Pattyn för femtielfte gången.

Data:

• Satsvolym 20 l
• OG 1090
• FG 1014
• Abv 10,0 %
• SRM 20
• IBU 20
• mäsk-pH 5,22

Extraktgivare:

• 7 kg pilsnermalt
• 450 g mörk kandisirap (SRM 100)
• 500 g råsocker
• 100 g carafa I special

Infusionsmäskning vid 65 C i en timma.

Humle:

• 10 g magnum i 60 minuter
• 40 g saaz i 20 minuter

Total koktid drygt 60 minuter.

Vatten:

Göteborgsvatten med följande tillsatser:

• 5 g kalciumklorid till mäsken
• 1 tsk mjölksyra (80 %) till mäsken.

Jäst:

Jäsning med Wyeast 3522 (halva jästkakan från Farsbärs)

• vid 17-18 C i 5 dagar
• vid 22-23 C i 10 dagar

Övrigt:

• Klarning med 1 krm Protafloc, tillsatt 20  minuter från kokslutet.
• Kolsyrejäsning med strösocker, 7 g/l

Bedömning (2017-02-13):

Flaskan öppnas med ett rejält pys och ölet hälls upp i Westvleterenkalken med en snygg kastanjefärga och ett rejält skum. Jag kan inte skönja några rostade toner.

Aromen är fruktig med mörka dova toner av kanderat socker och en lätt värmande alkoholisk ton.

Kroppen är fyllig med pigg kolsyra.

Avslutningen är torr med låg till måttlig beska. På slutet kommer en lätt störande teaktig ton som jag även kände i Västlig 12. Jag misstänker att det är sirapen som är orsaken. Det är enda minusposten i en övrigt mycket god öl. 

* Man kan även göra något helt annorlunda som Chimay och döpa sina öl till helt orelaterade färger.