 |
| Kanske passar bra till kyckling? |
Enligt planen för bryggsäsongen skulle det nu vara dags för uppodling av Fantôme-kulturen och jäsning med denna. Dock ändrade jag mig då jag blev sugen att testa på vinjäst igen. Spökbryggningen får skjutas på obestämd framtid.
Att jäsa öl med vinjäst har jag tidigare provat på flera gånger, inklusive en gång ofrivilligt. Karaktären drar ofta mot det belgiska hållet, och det hävdas ibland att belgisk jäst är vinjäst som har anpassat sig till bryggerimiljön. En av dessa anpassningar som ibland kan saknas i vinjäst är förmågan att metabolisera maltotrios.
För att undvika att få ett alltför sött öl kan man därför behöva använda en del strösocker eller druvsocker. Samtidigt bör man för att inte riskera ett för tunt öl mäska relativt högt vilket eventuellt ger någon extra procent maltotrios. Här gäller det att hitta en balans, och jag är dessutom inte säker på den valda jästens egenskaper. Den vinjäst jag fastnade för denna gång är Lalvin QA23 som verkar vara en mångsidig vitvinsjäst med ursprung i Portugal. Det finns en del rapporter om lyckade ölbryggningar med den.
På humlesidan sökte jag efter den fantastiska franska humlesorten strisselspalt, men den var som vanligt väldigt svår att få tag på. Under sökningen fann jag dock att den likaledes franska sorten aramis ska ge en liknande smakprofil, så då är det väl bara att testa den i stället.
På namnsidan blir det en lätt konflikt med mina vinbärslambikar, men det var det bästa jag kunde komma på. Som vissa kanske anar blir det en starkvinsvariant också på jästkakan.
Data:
- Satsstorlek 20 l
- OG 1045
- FG 1012
- Abv 4,3 %
- SRM 5
- IBU 40
- 3 kg pilsnermalt
- 1 kg münchnermalt
- 500 havregryn
- 200 g strösocker
Humle:
- 20 g magnum i 90 minuter
- 20 g aramis i 20 minuter
- 60 g aramis vid kokslutet
Jäst:
Jäsning med Lalvin QA23 (2 paket)
- vid 18 C i 4 dagar
- vid 21 C i 11 dagar
- Vattenjustering med 2 g kalciumsulfat, 2 g kalciumklorid samt 5 ml mjölksyra (80 %), alltihop tillsatt till mäsken.
- Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter före kokslutet.
- Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l
Deklarationen är inlämnad, och jag kan belöna mig med ett första officiellt smakprov två veckor efter flasktappningen. Men innan jag går in på själva bedömningen så ska jag nämna lite om en intressant sak som jag upptäckte vid just själva flasktappningen.
En tunn hinna hade utvecklat sig med små bubblor, som mest hade dessa en diameter på en halv centimeter ungefär. Det smakade dock helt okej, så jag valde att flasktappa som vanligt Lite senare tog jag en flukt i hinken för starkvinsvarianten, och det såg likadant ut där. Tyvärr tog jag inte genast en bild, utan tänkte att det sparar jag till flasktappningen. Men när det var dags för denna så var hinnan borta. Jag saknar således bildbevis, men jag kan påpeka att såväl hinnan som bubblorna var tämligen annorlunda jämfört med en bretthinna; de var inte lika vita och mjöliga, och så var bubblorna som sagt ganska små. Jag får förstås avvakta utvecklingen i flaskorna med viss försiktighet, men jag misstänker faktiskt att detta kan vara ett normalt beteende hos denna jäststam. Som turerna kring "Brett" brux trois har illustrerat så kan vissa stammar av S. cerevisiae faktiskt bilda bubbliga hinnor.
Efter denna långrandiga inledning är det äntligen dags för själva provsmakningen. Ölet är klart och gyllengult i glaset med ett hyfsat vitt skum. Aromen är lätt jordig och lite blommig, det sistnämnda från humlen gissar jag. Det är oklart om jästen har bidragit med så mycket förutom en lätt svavelton som jag borde ha luftat bort några dagar till. Det var varken bra eller dåligt detta, och denna jäst kommer nog inte bli något återkommande inslag i mitt bryggeri. Än så länge finns det ingen indikation på någon vildjäsning i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar