Att testa olika varianter av fruktlambikar, att testa torrhumling med diverse humlesorter och andra påhitt som jag gör för att smaksätta mina lambikar är onekligen kreativt och spännande, men mitt favoritmoment är nog ändå att få blanda ihop en geuze.
Inför denna min andra blandning gjorde jag en rejäl inventering av mitt bestånd av lambikar ett år gamla eller äldre. Jag hade redan en ganska grov idé om hur jag tänkte mig blandningen, men vissa av nedanstående hade jag inte provsmakat sedan förra blandningen ett drygt år tillbaka. Det fanns således ett behov av att kolla av hur de hade utvecklats, och framförallt att kontrollera att de inte hade utvecklat en massa ättiksyra, något som jag vill ha minimalt av i mina produkter.
Nedan anges en kort beskrivning av de olika lambikarnas status, med kvarvarande volym inom parentes. För en aningen mer detaljerad beskrivning kan man följa länkarna där jag har uppdaterat inläggen.
Sats 1b (5 l) har en ganska snäll smak med måttlig syra, men med en ganska tydligt vaniljton från ekflisorna. Kan passa bra som komplement i små mängder.
Sats 2 (5 l) är väldigt lyckad med tanke på att den är mitt andra försök, och att inga finesser såsom grumlig mäskning användes.
Sats 3 (10 l) är ännu på rätt sida ättiksyra-gränsen, men frågan är om den kommer funka om ett år då det är dags för pseudogeuze #3.
Sats 6 (23 l) har tidigare varit så lovande vid provsmakning att jag bestämde mig för att låta den vara i fred tills nästa år då den är tre år gammal. Om den har hållit måttet då ska jag dels tappa den som Oude Lambik samt låta den ingå i min tredje blandning.
Sats 7 (11 l) skulle jag beskriva som min bästa p-lambik hittills, även om det är lite vanskligt att säga det med full säkerhet eftersom jag inte har provat föregående sats på ett tag. Den kommer hursomhelst få stå för en stor andel i blandningen.
Sats 8a (11 l) fick först ingen syra alls av de vilda organismerna från min bakgård, men kompletterat med lite Cantillon-bottensatser blev det en bra syra och en stabil baslambik i allra högsta grad.
Sats 9 (15 l) har också klent med syra, och känns lite rå och ofärdig i största allmänhet. Den kan nog få bli ett komplement i framförallt fruktlambikar framöver.
Sats 11 (5 l): Har blivit en smula pepprig och med en viss ättiksyra, men trots allt ännu en hyfsad plasthinks--lambik.
Det var ganska givet att hela återstoden av sats 2 skulle med. Angående sats 3 var jag mer tveksam, men det blev till sist 5 liter av den med. Av sats 1a nöjde jag mig med 1 liter, och blandningen smakade inte ekvanilj alls, så det var inte för mycket i alla fall.
Angående de nyare satserna så valde jag att spara 5 l av sats 7 till nästa år och låta resterande 7 l vara med i årets blandning. Därutöver fick 7 l av sats 8a följa med, medan resterande 5 l får bli basen till en ny körbärslambik tillsammans med drygt 3 kg polska surkörsbär. Sats 9 & 11 skippade jag helt på grund av deras tveksamma kvaliteter.
Data:
- Volym 25 l
- OG 1055
- FG 1006
- Abv 6,5 %
- 1 l sats 1a
- 5 l sats 2
- 5 l sats 3
- 7 l sats 7
- 7 l sats 8a
- Kolsyrejäsning med bitsocker, 6 g/l
Bedömning 2015-03-12:
Jag provade några mindre flaskor strax efter flaskningen, men efter drygt två månader senare är det dags att göra en mer seriös provning.
Ölet är klargult med ett kortvarigt vitt skum. Aromen är verkligen geuze-ig med cider, grape, fruktighet och en del stall. En lätt ton av vinäger finns där också.
Kolsyran är medelhög, troligen för att kapsylen inte satt helt tätt. Avlutningen är torr med en kraftig syra i Hanssenstil.
Mycket gott men jag hade gärna skruvat ner syran ett snäpp. Det blev nog några liter för mycket av sats 3.
I samband med provsmakningen passade jag på att göra ett litet test. Detta kommer leda till ett släpp av ett nytt lambikderivat innan måndaens slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar