Fruktpseudolambik - Hindbärs

Meget dejligt.

Förra årets hallonlambik blev en rejäl succé, och i år bestämde jag mig för att gå all in på egenplockade hallon. Detta underlättades av att jag i en skogsdunge hemmavid hittade en förvildad hallonbuske som troligen hade spridit sig från den intilliggande villatomten. En av sommarens första heta dagar i början av juli gick jag dit och plockade relativt snabbt ett kilo medan svetten lackade. När jag kom tillbaka en dryg vecka senare för att plocka av nästa omgång hade till min stora förskräckelse Park- och Naturförvaltningen varit där och röjt hela området.

Det fick bli ett par turer till Skatås igen där jag lyckades pricka några av juli månads få molniga dagar, men i stället för stekande sol plågades jag här av en massa envisa bromsar. Nåväl, stor konst sägs ofta födas ur de största vedermödor, så jag väljer att se detta som ett gott tecken.

En nyhet denna gång är att jag tänkte prova att kolsyrejäsa med fruktjos. Detta är ett tips från coachen, d.v.s. Michael Tonsmeire a.k.a. The Mad Fermentationist. Detta tips ger han i "American Sours", en bok som ni naturligtvis redan har köpt och sträckläst. En liter hallonjos innehåller ungefär 90 g kolhydrater varav 80 g sockerarter, så det blir en bra dosering till mina 15 liter.

Data:

• Volym 15 l
• OG 1053
• FG 1006
• Abv 6,3 %

Blandning:

• 10 l från sats 10
• 5 l från sats 11
• 3,2 kg hallon varav
• 2,2 kg vilda
• 1,0 kg "halvvilda"
• 1 l hallonjos (Brämhults)

Provsmakning 2015-06-05:

Det här blir nog ett nytt rekord för tid mellan flasktappning och officiell provsmakning. Jag testade ett par småflaskor redan i vintras, men det var så mycket annat då på bloggen, så jag tänkte att jag skulle spara på det till någon varm och skön vårdag. Det blev ju lite si och så med den saken, men nu äntligen har kvicksilvret gått över 20 C här i Götet, och då passar jag på att öppna en flaska.

Jämfört med i januari så har den illröda färgen transformerats en smula och fått en rostfärgad nyans. Detta är något som händer hallonöl med tidens tand.

Aromen är intensiv av färska hallon, med en lätt stallig ton, och helt befriad från störande bismaker. Syran är rejäl, men det är en friskt bitande frukt- och mjölksyra utan några tydliga vinägerinslag.

En god hallonlambik som med sin kraftiga syra passar perfekt en stekhet sommardag, det återstår att se när tillfälle ges att njuta den i sitt rätta element.

Hindbärs vs. Hanssens Experimental Raspberry:

Efter den senaste matchen tvekade jag lite att tävla mot Hanssens Experimental Raspberry (HER). Men med tanke på alla goda recensioner som har funnits för dessa två öl - utöver några få dåliga - så gissar jag på att det är vissa flaskor som har varit dåliga.

Och det kan nog stämma, ty denna flaska av HER har inte alls samma problem som min flaska Experimental Cassis hade. Inga konstiga orenheter utöver de sedvanliga stalltonerna, och hallonaromen mäter sig i fräschhet med Hindbärsen. Även utseendemässigt är de lika, även om Hindbärs är något klarare och dessutom har ett skum, om än kortlivat.

Precis som Cassis-varianten är HER helt platt, och saknar därmed skum. Därutöver har den ett problem som jag mer förknippar med Hanssen; en helt bedövande tung ättiksyrlighet som slår Hindbärsens ganska bitska fruktsyra med marginal. Detta tillsammans med plattheten gör att Fabrikörn avgår med en ganska klar seger. Fabrikörn - Omvärlden 30-31 således.