Brygd #133: Enkel

Vid denna bryggning är det premiär för no sparge, en metod som jag inte har sett någon svensk översättning på än. Det går helt enkelt ut på att man tillsätter allt bryggvatten redan vid mäskningen, och när denna är färdig helt sonika tappar av vörten. Det sägs vara ett bra alternativ till såväl kontinuerlig lakning som satslakning när man brygger lite svagare öl, och ska ge en lite fylligare maltighet. Det är egentligen väldigt likt principen för Brew-in- a-bag. Skillnaderna som jag har förstått det är följande:

• Man kan inte krossa malten lika fint som för BIAB, vilket leder till sämre utbyte jämförelsevis men även till den (påstådda) djupare maltsmaken
• Man kan recirkulera vörten.

Nackdelen utöver det försämrade utbytet är att det kräver en betydligt större mängd mäskvatten än normalt, och därmed också ett större mäskkärl. Min lösning blev att dela upp mäsken i två delar, dels mitt vanliga hink-i-hink-system, och parallellt med det en vanlig kylväska. Samtidigt som jag drog ur vörten från hinkarna fyllde jag på med mäsken från kylväskan. Det fick bli ett extra långt kok för att förbättra utbytet, och jag hamnade inte så tokigt till slut.

Framförallt ska no sparge vara något att överväga när man brygger bitter, mild och liknande, men jag tänkte pröva på det i en belgisk enkel. Det blir en hyfsat välhumlad sådan i samma anda som Brasserie de la Senne. Som jäst blir det premiär för Achouffe-stammen som jag har vissa förhoppningar på då den moraliska vinnaren vid vinterölsträffen hade använt just denna.

Data:

• Satsstorlek 20 l
• OG 1045
• FG 1010
• Abv 4,6 %
• SRM 2
• IBU 40

Malt och extraktgivare:

• 4 kg pilsnermalt
• 1 kg vetemalt

Infusionsmäskning vid 67 C i en timma (68 C i kylväskan och 66 i hinkarna).

Humle:

• 20 g magnum i 60 minuter
• 30 g saaz i 20 minuter
• 30 g savinjski golding vid 20 minuter
• 40 g saaz vid kokslutet
• 40 g savinjski golding vid kokslutet

Total koktid knappt två timmar.

Vatten:

Göteborgsvatten med följande tillsatser:

• 10 g kalciumsulfat till mäsken
• 5 ml 80-procentig mjölksyra till lakvattnet

Jäst:

Jäsning med (1 l förkultur) Wyeast 3522.

• vid 18-19 C i 5 dagar
• vid 23 C i 10 dagar

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt i koket.
• Kolsyrejäsning med druvsocker, 8 g/l.

Bedömning 2015-01-23:

Det har varit en hektisk period med bryggande, domarkurs, bloggande och en massa icke öl-relaterade aktiviteter. Det lite mer systematiska provandet av mina hembrygder har därför hamnat på efterkälken, men nu när saker har lugnat ner sig är det dags att tag i saken. Först ut är denna öl som hälls upp en aning grumlig med ett kortlivat skum, trots vetemalten.

Aromen domineras av peppriga fenoler, med en smula tuggummi, samt örtig humle. Maltigheten finns där också, men det är väl högst tveksamt om no sparge har gett någon påtaglig karaktär åt ölet.

Kroppen är lätt, och kolsyran ganska hög. Avslutningen är torr med en ganska markerad beska. Det finns en tydlig ton av gips också, vilket tyder på att inte särskilt mycket av kalciumsulfatet fastnade i malten utan att det mesta följde med ner i ölet. Just den här tonen av gips har jag känt i många öl på sistone och kan tycka att den är en smula opassande.

Ett gott och lättdrucket öl är det dock som kanske hade passat bäst under varma sommardagar.