söndag 15 mars 2026

Några obskyra klassiska pärlor - del 2

 


del 1 ändå blev hyfsat läst så går jag vidare med en andra del. Det kommer även komma en del tre i höst. Jag hade nämligen tio stycken kvar på min lista, och jag delade upp dem i två delar enligt en ranking baserat på skalan dyster - ljus. De ljusaste (eller minst mörka/dystra om man så vill) passar bra in nu när våren har kommit, medan de mer dystra får ackompanjera mörkrets och förmultningens årstid.

Sergei Rachmaninov - Vårkantat

Inget passar väl bättre än ett stycke med en direkt vårkoppling. Detta tidiga verk av Rachmaninov var för mig helt okänt tills det plötsligt dök upp i mitt youtube-flöde. Det brukar beskrivas som en föregångare till mästerverket Klockorna. Det sistnämnda har jag såväl varit med och framfört, till att äntligen få ha hört live i slutet av 2025.

Vårkantaten når inte riktigt samma höjder som Klockorna, men är ändå ett verk som borde spelas mer. Jag lyckades inte hitta live-videon från mitt första möte, men denna är minst lika bra.

Grazyna Bacewicz - Pianokonsert

Grazyna Bazewicz är en kompositör som har kommit på ropet på sistone. Jag hörde först talas om henne i ett avsnitt av Mästerverken. Men det som på allvar fick upp mitt intresse var en konsert med Göteborgssymfonikerna där de tillsammans med pianisten Peter Jablonski framförde hennes pianokonsert.

Kanske inte lika lättillgängligt som övrigt på listan, men om man vill ha lite mer tuggmotstånd kan man bli riktligt belönad.

Witold Lutoslawski - Paganinivariationer

Här kommer jag knyta ihop de två ovanstående punkterna. Ett annat väldigt högt skattat verk av Rachmaninoff är hans Paganinivariationer, något jag faktiskt har skrivit om tidigare. Min enda inspelning av den på CD är just med Peter Jablonski som solist. Och på denna CD finns även Lutoslawskis Paganinivariationer med som en intressant kontrast. Det är vad jag vet ett sällan framfört verk, och jag hittade egentligen bara denna livevideo.

Det är ett betydligt modernare verk, med vad jag uppfattar som lite jazziga influenser. Det borde absolut framföras oftare.

Richard Wagner - Siegfried Idyll

Tillbaks till ett mindre känt verk från en väldigt känd kompositör. Om man bara hör det utan att känna till något om det är det svårt att gissa att kompositören är just Richard Wagner. Jag har testat ett par gånger på personer med breda kunskaper inom klassisk musik, och ingen har prickat rätt. Här finns inget av Wagners stora gester och svulstiga arrangemang.

I stället är det en ganska stillsam och lättsam komposition för en mindre ensamble. Och för mig framkallar den en vårig eller somrig känsla. Möjligen blir den lite tjatig i längden, men ändock väl värd en lyssning då och då, exempelvis här.

Lars-Erik Larsson - Lyrisk fantasi

De flesta har säkert hört mellansatsen (romans) ur Lars-Erik Larssons Pastoralsvit, ett typiskt stycke på klassiska "kompileringar"*. Ganska känt är även Förklädd Gud som jag faktiskt hörde framföras häromveckan i Konserthuset.

Men jag skulle i stället vilja framhålla hans Lyriska fantasi som jag inte tror spelas särskilt ofta. Den har en drömsk stämning som är ganska annorlunda mot ovan nämnda stycken. Det verkar inte finnas så många inspelningar på YouTube, men det var via den här som jag upptäckte stycket.


* Tillsammans med Dimman lättar av Nielsen, Kanon av Pachelbel, Jupiter från Holsts Planeterna, Ravels Bolero, med mera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar