Brygd #226: Brunporter

 

En studie i brunt.

Jag vet inte vilken gång i ordningen jag brygger denna öl, och jag orkar inte kolla upp heller. Men det skulle kräva båda händerna att räkna i alla fall. Det är sällan jag brygger porter och stout numer, och när jag gör det är det antingen detta recept eller något åt Yeti-hållet.

Data:

• Volym 22 l
• OG 1,060
• FG 1,020
• ABV 5,5 %
• SRM 35
• IBU 40

Mäskning:

• 2 kg pale ale-malt (maris otter)
• 2 kg karamellmalt (70 SRM)
• 2 kg brunmalt

Infusionsmäskning vid 67 C i en timma.

Kok:

• 10 g magnum i 60 minuter
• 50 g bramling cross i 20 minuter
• 50 g bramling cross vid kokslutet

Jäsning:

Med Wyeast 1084 (halva jästkakan från rödölet)

• vid 17 C i 4 dagar
• vid 20 C i 4 dagar

Övrigt:

Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 5 g/l.

Bedömning:

En dryg vecka efter flasktappning är det dags för officiell provsmakning. Snygg kastanjebrun färg, stort beige skum. Härlig rostad ton med choklad och lite kaffe, och mörka bär ovanpå det. Kanske lite torrare och beskare än vanligt, men likväl fantastiskt gott. Ett recept som det knappt går att misslyckas med.

Brygd #225: Irländsk rödöl

 

Irländsk röd setter. Av Luis Miguel Bugallo Sánchez.

Det här blir premiär för mig att brygga en irländsk öltyp. Varför det inte blivit av tidigare kan man fundera på. Emedan jag tycker Killkenny m.m. är bra öl som jag troligen väljer på krogen framför någon okänd mikrobryggeriöl, så är de inte jättebra öl. Kanske kan det bero på att jag aldrig har druckit den här typen av öl färsk på plats. Medan min första resa till den gröna ön får vänta, så är det hög tid för ett eget försök.

Jag hade stora problem att få tag på lämplig jäst. Jag hade för avsikt att brygga i mellandagarna, men såväl Wyeasts som White Labs variant var slut. Till slut kom jag dock över det förstnämnda. Jag chansade på att paketet var i toppskick och skippade såväl förkultur som syresättning.

Data:

• Volym 25 l
• OG 1,043
• FG 1,010
• ABV 4,4 %
• SRM 16
• IBU 25

Mäskning:

• 4 kg pale ale-malt (maris otter)
• 500 g karamellmalt (50 SRM)
• 100 g rostat korn
• 1 tsk kalciumklorid
• 1/2 tsk mjölksyra

Infusionsmäskning vid 68 C i en timma.

Kok:

• 20 g magnum i 60 minuter
• 25 g fuggles i 20 minuter
• 25 g fyggles vid kokslutet
• 1 krm Protafloc i 20 minuter

Total koktid drygt 60 minuter.

Jäsning:

Med Wyeast 1084 (1 paket)

• vid 17 C i 4 dagar
• vid 20 C i 4 dagar

Övrigt:

Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 4 g/l.

Fabrikörns vs. Kilkenny:

Det är väl ganska självklart här att testa mot det mest kända irländska rödölet. Det bryggs ju också av Guiness och borde rimligen jäsa med samma jäststam som utgör ursprunget till WY1084.

Utseendemässigt är det stor skillnad. Kilkenny är djupt bärnstensfärgat medan rödölet verkligen gör skäl för sitt namn med en snygg röd nyans som drar mot mahogny. Skummet är också mörkare, medan Kilkenny har en fantastisk krämighet. Nitro gör verkligen susen för skummet vilket tillser att det totalt sett blir det dött lopp utseendemässigt.

Rödölet har en tydligare rostad ton och mer fruktighet, medan Kilkenny har en lätt ton av sassafras som jag noterade redan när jag klämde en burk under flasktappningen. Det finns också något vagt gemensamt som rimligen beror på den närbesläktade jästen. 

Beska och torrhet var likartade. Däremot hade Kilkenny en mjukare och behagligare munkänsla. Totalt vinner rödölet dock genom att helt enkelt vara godare och det gick också åt fortare. Ställningen är således Fabrikörn vs. Omvärlden 47 - 47.