Pseudolambik #41

 

Som vanligt numer när jag gör lambik behöver jag jaga tomma kärl att jäsa i. Jag tar inte ut tillräckligt helt enkelt. Denna gång fastnade jag för sats 36 som har stått till sig bra och smakar förträffligt. Så bra att hälften kommer bli ren lambik, medan resten kommer användas till en gammal favorit. Jag återkommer till det. I övrigt inget nytt på lambikfronten.

Data:

• Volym 20 l
• OG 1,060

Mäskning:

• 4 kg pilsnermalt
• 2 kg krossat vete

Grumlig mäskning, erhållna temperaturer:

• 44 C
• 57 C
• 66 C
• 78 C
• 82 C

Kok:

Ett tvåtimmarskok med 90 g gammal, oxiderad lublin-humle.

Fermentering:

I varierande källartemperatur med bottensatserna från sats 36.

Bedömning 2022-01-22:

Nu börjar jag komma ikapp med provsmakningarna igen. Nio månader från bryggdagen är helt okej för första provsmak. När jag ska tjuva en deciliter från damejeannen så märker jag dock att vätskeytan inte är hela vägen upp i halsen. Jag har alltså glömt att toppa upp efter den initiala, kraftigare jäsningen, ännu ett tecken på att jag inte visar mina p-lambikar samma omsorg och intresse längre.

Nåväl, det är inget större fel på smaken; det är fruktigt och jordigt och jag tycker mig känna en lätt puff av THP på slutet. Syran är förhållandevis hög jämfört med mina senaste p-lambikar. Jag kan tänka mig att den större vätskeytan har lett till ett större syreinsläpp i ölet. Vilket i sin tur har ökat på syran, och även bidragit till THP. Men jag såg till att fylla upp ordentligt vid flasktappningen, så förhoppningsvis ska syran inte skena iväg.

Det var ganska gott och med tanke på syran kan det bli en bra komponent i en kommande p-geuze.

Bedömning 2023-03-25:

Inför blandning och flasktappning av p-geuze 10 blev den här aktuell igen. Och nu har all THP försvunnit och syran är foprtfarande rimlig. I övrigt gäller beskrivningen ovan. Så det blir en bra lambik att ha med.