Cider #3

Da equipment. I bakgrunden en stor lönn i mitten och vårt äppelträd till höger. Bild: Kristina Stenström.

Efter förra årets uteblivna äppelskörd hade jag vissa förhoppningar inför året. Och jag blev inte besviken; redan tidigt under sommaren insåg jag att det skulle bli en fin skörd. Tyvärr hade äpplena en större benägenhet att ruttna redan på trädet, men en rejäl skörd blev det trots det.

Upplägget blev lite annorlunda jämfört med senast. Jag gjorde det hela till ett projekt för hela bostadsföreningen, där alla som ville vara med och hjälpa till fick göra det. Intresset eller tiden för att faktiskt göra något var sådär, men några hakade i alla fall på. Vilket är helt okej för mig, det viktiga var att alla skulle känna att de fått chansen; äpplena är ju trots allt allas resurs. Det blev dessutom rätt mycket must så alla som vill ska väl ändå kunna få köpa ut några flaskor i slutändan.

En av de mer engagerade visade sig ha en bror som har bra utrustning för att pressa äpplen. I stället för att åka till ett musteri pressades 40 liter must under söndagsförmiddagen på gården. Utöver trädet på bakgården hade vi även plockat lite äpplen från ett träd i grannskapet samt från några vildaplar.

I år ska musten få jäsa på vinden i stället för i källaren. Även om vädret just nu smällde till med nästan 20 C så ska nog ändå jäsningen bli svalare, och förhoppningsvis med bättre bevarad äppelsmak. Jag delade upp musten i 3 delar. Delsats A (25 l) får initialt jäsas i en vanlig jäshink, för att därefter tappas om till två 11-liters Better Bottle. Delsats B (10 l) får jäsa hela tiden i en Better Bottle. Delsats C (5 l) får spontanjäsa i en glasdamejeanne. Det var inte garanterat samma blandning av äpplen i de olika delsatserna, men förhoppningsvis är musten ändå så likartad att det går att göra en liten jämförelse mellan de olika jästerna jag använder.

Fermentis Safcider var helt slutsåld i år, så jag köpte först ett paket vardera av Lalvin EC-1118 samt Magrove Jack's ciderjäst M02. Eftersom jag har en lätt irrationell motvilja mot MJ, så var jag rätt nöjd när Magnus Vasilis erbjöd mig två påsar Lalvin 71B.

Som lite slutkuriosa kan jag nämna att jag under mustningen för första gången på mina 12 år som hembryggare lyckades sabba en hydrometer. Den blåste helt enkelt omkull i den kraftiga vinden som rådde för dagen.

Data:

• Total volym 40 l
• OG 1,053
• FG
• 0,997 för delsats A
• 0,998 för delsats B
• 1,001 för delsats C
• ABV
• 7,7 % för delsats A
• 7,5 % för delsats B
• 7,1 % för delsats C

Ingredienser:

• c:a 80 kg äpplen, varav
• c:a 40 kg av sorten aroma
• c:a 30 kg annat matäpple
• c:a 10 kg vildäpplen
• 20 ml flytande pektinas (bara delsats A)
• 1 paket Lalvin 71B för delsats A
• 1/2 paket Lalvin EC-1118 för delsats B
• 240 g bitsocker (för kolsyrejäsning)

Bedömning 2021-04-23:

Jag har naturligtvis hunnit prova en hel del flaskor sedan blogglägget skrevs, i synnerhet delsats A och B som jag flaskade cirka tre veckor efter mustningen. Men under den nyss gångna helgen samlade jag delar av Brasse-gänget för en ciderprovning. Bland annat provades samtliga delsatser ovan plus ytterligare en spontanjäst bonussats med must som blev över från de äpplen som ägaren till pressen hade med sig (vi kallar detta inofficiellt delsats D).

Det första som kan sägas var att jag tyckte att det genomgående fanns lite mer äpplesmak än senast. Det var också tydlig skillnad på syran mellan delsats A och B. Den förstnämnda hade en mjukare syra som kändes mer väl avvägd. Även om en variation i äpplen eventuellt kan ha bidragit till detta så kommer jag definitivt köra med Lalvin 71B framöver.

Mest äpplearom hade delsats C, som faktiskt får sägas vara den bästa av alla tre. Det fanns inga orenheter eller andra otrevligheter heller. Tyvärr vet jag inte om detta kommer uppmuntra mig till att spontanjäsa en större andel, då delsats D hade rejält med ättiskyra och etylacetat.