Bryggning och begreppsförvirring - satsstorlek

Det var ett tag sedan jag publicerade något i den här serien, men möjligheterna till begreppsförvirring är närmast oändliga, och här kommer ännu ett sådant förvirrat begrepp. Egentligen leder det inte till större problem än att man missar sitt OG med några extra pinnar eller att man missbedömer hur mycket öl man får i grytan, jäshinken eller i fatet. Det genererar också en del surr på hembryggningsfora emellanåt.

Begreppet satstorlek eller satsvolym verkar definieras på tre olika sätt:

1. Volym efter kok*
2. Volym i jäskärl
3. Paketerad volym

Jag kommer nedan argumentera för 1. Man kan på många vettiga sätt argumentera för 3, medan 2 känns som en tveksam kompromiss. Dock är det ibland lättare att mäta 2 om man har en jäshink med volymskala men ett kokkärl utan, vilket möjligen är det enda som talar för den definitionen. Själv höftar jag bara ändå, vilket jag tycker ger mig nödvändig precision. Ibland hamnar OG några punkter fel, och då kompenserar jag antingen genom att späda med kranvatten alternativt gillar läget. Jag tycker allmänt det finns lite överdriven fokus på mätningar och noggrannhet emellanåt bland hembryggare, ett ämne för ett helt blogginlägg så småningom kanhända.

Skälet till att definition 1 ändå är den konceptuellt mest relevanta och vettiga att använda är att beräkningar/skattningar av OG, IBU och SRM/EBC styrs av den. Dessa kvantiteter påverkas naturligtvis inte av huruvida du förlorar 1 eller 3 l vört vid överföring från gryta till jäshink. Eller förluster senare i processen för den delen. Om man absolut vill ha koll på dessa förluster är det bättre att hantera dem separat, och alla försök att röra ihop förluster till humle, druv och jäst med mäsk- och lakningsprestanda är dömda att misslyckas. Det vettiga är alltså att först beräkna hur mycket vört med visst SG man kommer ha efter koket, därefter dra av förluster för druv, humle och jäst var för sig. Det förstnämnda kräver att man med hjälp av tidigare bryggningar vet sitt utbyte (som givetvis utgår från definition 1), samt har koll på förluster beroende på mängder malt, jäst och humle.

Bryggprogram som  BeerSmith med flera har funktioner för denna separation som jag har förstått. Tyvärr verkar de samtidigt ha spätt på förvirringen genom att använda 2 eller 3 som definition. Vänder man sig till klassiska källor som exempelvis "How to brew" är det 1 som gäller. Samma sak för ProMash, bryggprogrammet av och för professionella bryggare. Vad gäller gamla recept som man hittar på diverse ställen så är min känsla att det oftast är definition 1 som gäller, även om förvirringen kan ha funnits länge men eskalerat de senaste åren. Men om alla bara gjorde som jag säger så skulle allt bli mycket enklare.

* helst minus humlens volym, men förutom humlebomber är denna så liten att det är försumbart