Senast jag bryggde denna typ av öl - en imperial stout jäst med belgisk jäst - fick den namnet Royal Stout. Detta namn tog jag från Struise som betecknar sin Black Albert just på detta sätt på etikettens text. Båda dessa öl har det gemensamt att den belgiska jästkaraktären försvinner bakom alltför dominanta rostade aromer. Detta betyder inte att de nödvändigtvis blir mindre goda, men att poängen med belgisk jäst lite försvinner och att de blir helt vanliga imperial stout. Denna gång har jag därför dragit ner på mängden rostad malt, och i synnerhet på de allra mörkaste sorterna. Resultatet kommer kunna avsmakas på Amylases vinterölsträff 2013 om allt går enligt planerna.
Data:
- Satsstorlek 20 l
- OG 1093
- FG 1025
- Abv 9,0 %
- IBU 20
- SRM 75 (kolsvart)
- 5 kg pilsnermalt
- 1 kg karamellmalt (SRM ~50)
- 500 g havregryn
- 500 g melassocker
- 600 g chokladmalt (Carafa I)
- 400 g svartmalt (Carafa III)
Humle:
- 10 g admiral i 60 minuter
- 40 g savinjski goldings i 20 minuter
Jäst:
- vid 23 C i 7 dagar
- vid 21 C i 16 dagar
- Vattenbehandling med 3 g kalciumsulfat och 3 g kalciumklorid, tillsatt i koket
- Kolsyrejsäning på flaska med strösocker, 6 g/l
Två veckor efter flasktappningen öppnas den flaskan med ett ganska diskret pys, och ölet hälls upp svart med ett klent beige skum. Aromen är djupt chokladig med toner av kaffe, salmiak och viol. Jag har svårt att hitta några jättetydliga belgiska jästaromer, men en viss fruktighet samt tuggummifenoler kan man skönja.
Kroppen är tjock och kladdig, kolsyran ganska beskedlig. Restsötman är påtaglig men inte påträngande, beskan är måttlig.
Ett ganska gott öl just nu, förhoppningsvis hinner det utvecklas ytterligare såväl arom- som kolsyramässigt till Amylases vinterölsträff om knappt två veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar