lördag 29 juni 2013

Fabrikörn som språkpolis - bryggsvengelska



Eftersom jag har tagit en lång bryggsemester - även om det kommer ett litet extraprojekt snart - så blir det inga inlägg om mina egna brygder på ett tag. Då tänkte jag passa på att beta av lite andra ämnen som jag har haft skavande i bakhuvudet.

Ett tema jag tänker uppehålla mig kring under några inlägg är språket. Den språkliga nivån på svenska texter om öl tycker jag tyvärr lämnar en hel del att önska. Nu vet jag att många direkt tänker att språket inte är så viktigt, bara man förstår vad som skrivs, och det är ju ändå innehållet som räknas. Naturligtvis är innehållet det viktigaste, men jag tycker ändå att en väl så intressant text tappar rätt mycket om den inte presenteras väl språkligt. Nu varierar förstås den språkliga förmågan som allt annat mellan individer, men jag tror ganska bestämt på att många kunde skriva betydligt bättre om man bara ansträngde sig lite mer.

Ett område där jag definitivt tror att det är en hel del lättja är inblandad är det frekventa och ganska taffliga användandet av engelska ord och termer. Mycket av brygglitteraturen är ju på engelska, även om det finns en del material skrivet på svenska. Därför blir det lätt så att engelska begrepp slår igenom, även när det finns bra svenska motsvarigheter, vilket inte alltid är fallet. Detta är givetvis inget unikt för ölbryggningen utan förekommer inom alla områden med en internationell utblick. Nedan kommer i alla fall en liten kavalkad av svengelska uttryck som är relaterade till just bryggning.

Ett svårt anglofierat område är maltsorterna. I stället för wiener-, münchner-, biskvi-, bärnstens-, aromatisk, karamell-, brun-, choklad- och svartmalt används allt som oftast engelska motsvarigheter i löpande svensk text. Jag har till och med fått förklara mig vid flera tillfällen på olika fora när jag har använt de svenska benämningarna. Vissa maltsorter är lite knepigare, och där väljer jag att använda de engelska namnen men med svenska stavningsregler. Således skriver jag exempelvis pale ale-malt respektive special b-malt där bindestrecken markerar svensk uttalsrytm och svenskt uttal av malt.

Humlen känns mindre problematisk, det enda exemplet på svengelska här är att somliga tillsätter en del av humlen vid flame-out, medan jag själv tillsätter den vid kokslutet.

Vad beträffar jästen så tillsätter jag den, jag pitchar den inte. Ibland använder jag dregs från flaskor - i synnerhet mina pseudolambikar - men det heter ju egentligen som vi alla vet bottensats. Somliga toppcroppar jäst för att återanvända den till en senare bryggning. Det har jag aldrig gjort själv, men i så fall skulle jag nog säga att jag skördar jäst från toppen eller något liknande. Det sista exemplet illustrerar för övrigt en ganska viktig poäng i sammanhanget, nämligen att språk aldrig har ett-till-ett-förhållande till varandra. Det är inte alltid så att man enkelt och på ett språkligt vettigt sätt kan översätta ett ord direkt med ett annat. Ibland måste man formulera om sig helt för att det ska bli bra.

För att ta ytterligare några blandade exempel så brygger somliga batcher av öl, medan jag och andra brygger satser. En del tillsätter kakaonibs för att få chokladaromer i sitt öl. Notera k:et i början; svengelska är sällan konsekvent.

Ibland ser man dock försök till översättning av engelska begrepp som kan vara mer eller mindre bra, men som framför allt är onödiga då det redan finns utmärkta svenska ord. Så även om jag förstår vad karbonera ett öl betyder så funkar kolsyresätta eller liknande mycket bättre. I stället för effektivitet och utilisering så har vi det utmärkta svenska ordet utbyte. En del jäst kommer i rör, inte vialer, och de kan ha mer eller mindre bra utjäsning, inte attenuering. Ett ord som dock används fackmannamässigt är fermentering, och faktum är att det nog är ett bättre ord än jäsning i vissa sammanhang, exempelvis om det är bakterier och inte jäst som är i farten.

Önskan att översätta ett engelskt ord till svenska kan också gå lite överstyr. Ett exempel är ordet prime som i ölsammanhang refererar till tillsättandet av socker eller dylikt vid kolsyrejäsning på flaska eller fat. Personligen ser jag inget behov av ett svenskt ord för detta, beroende på sammanhanget kan man alltid formulera sig bra på svenska ändå. Men om man absolut vill ha ett svenskt enskilt ord tycker jag en försvenskning till antingen prima eller prajma är det bästa. Ett mindre bra förslag som jag såg i en forumdiskussion för ett tag sedan är ladda eller aptera. Detta för att prime används i denna betydelse i engelskan vad beträffar sprängladdningar. Men här skjuter man utanför rejält; ett mångfacetterat ord kan inte översättas på det sättet. Grundbetydelsen av prime är ju att förbereda, att göra det första/primära i något sammanhang. Sedan kan detta få mer specifika betydelser beroende på just sammanhanget, men detta går inte bara rakt av att överföra till ett annat språk.

För att avrunda så konstaterar jag till sist att det ibland kan vara svårt att hitta något bra sätt att översätta engelska ord över huvud taget. Ett exempel är whirlpool, där jag vore tacksam över förslag på hur man uttrycker detta ord inklusive vidhängande verb och böjningar på ett vettigt sätt till svenska.

13 kommentarer:

  1. Humlen man tillsätter heter förstås kaskad, gul och krigare, inte cascade, amarillo och warrior. En ljusare överjäst öl blir förstås en blek öl, inte en pale ale, medan en riktigt mörkt överjäst öl blir en kraftig eller en bärare, inte en stout eller porter. Folk äter förstås majsflingor och inte cornflakes till frukost också.

    ;)

    SvaraRadera
  2. Men Biscuit och Biskvi är väl två helt olika typer av kakor?

    När jag hör "biskvi" tänker jag bara på den chokladdragerade mandelkakan med smörkrämsfyllning.

    Biscuit är väl i princip skorpor och sådant? Glöm även inte att inte säga "Brettanomajses" istället för "Brettanomyces".

    // Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker på mandelbiskvier som jag associerar med en viss nötigt torrostad smak. Men det är kanske ingen klockren översättning av bisquit malt.

      Radera
    2. Visst ja, så klart. Jag glömde dom.

      Vet du om det finns någon svensk motsvarighet till engelskans "Pellicle"? // Kalle

      Radera
    3. Jag skulle använda "hinna", men enligt google translate så finns det ett svenskt ord "pellikel".

      Radera
  3. Bryggeriteknisk ordlista från TNC finns numer gratis sökbar i Rikstermbanken (www.rikstermbanken.se) och där finns ju en hel del svenska bryggtermer, om än säkert inte alla som kanske borde finnas. Kanske borde vi uppdatera den nu?

    SvaraRadera
  4. När jag läste "karbonera ett öl" så var det inte kolsyrasätta som dök upp i mitt huvud utan associationer till svensk grillsommar, dvs förkolna. :)

    Jag är inte särskilt insatt i ölbryggandets ädla konst men det kanske skulle funka att översätta whirlpool rakt av med virvel/virvla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Virvla är ett riktigt bra förslag, mycket bättre än det ibland föreslagna "centrifugera" som är ganska missvisande då det man vill avlägsna hamnar i en kon i mitten.

      Radera
  5. Jag håller verkligen med, men så är jag också översättare och väldigt känslig för språkligt slarv. Jag drar mig för att agera språkpolis just för att folks språkliga förmåga och engagemang varierar (och måste få variera!), men svengelska när det finns helt uppenbara svenska alternativ borgar bara för en sämre förståelse av processen. (Förutom språkligt förflackande, förstås...)

    Virvel är fint, enkelt, förklarande och lättanvänt. Låt oss anamma det.

    "Prima" tycker jag är hemskt, både för att det är svengelska och för att det ser ut som ett befintligt svenskt ord. "Kolsyresocker"/"kolsyresockra" är annars prima (!), om man nu inte vill tillåta sig omskrivningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller nog inte med om att "prima" är så illa, inte lika illa som det krystade "ladda/aptera" i alla fall. Likheten med adjektivet prima är i viss mån naturlig då båda varianterna i någon mening är kopplade till ordet "först" eller "primärt", d.v.s. något som är förstklassigt eller något som man gör först. Då finns det väl mer konstiga sammanblandningar på svenska, exempelvis att dåtid av verbet "se" sammanfaller med ett verktyg. Dessutom låter "prima" sig enkelt böjas på svenska.

      Men ett beskrivande ord som "kolsyresockra" tycker jag är bättre då det just är beskrivande och lättare kan förstås av utomstående. Det där sistnämnda nuddar vid en annan problematisk aspekt som jag glömde att ta upp i inlägget, nämligen att svengelska tenderar att göra olika fackspråk ännu mer esoteriska och exkluderande.

      Radera
  6. Lite sent på det men malströmma är ju ett fint substitut för whirlpoolandet. Dessutom så är det ett av de orden som gått i andra riktningen, jfr maelstroem... :)
    //karlr

    SvaraRadera