Mitt intresse för att göra egen cider startade sommaren 2016. När jag flyttade in i min bostadsförening 2002 var trädet på baksidan inte så mycket att hurra för. Men det gjorde vad träd gör bäst, det växte. Och så småningom började det ge allt mer frukt. Till en början endast tillräckligt för några äppelpajer, men till slut så mycket att en av de större grenarna knäcktes av all frukt detta anno 2016.
Det var nog också här som äppelträdet började uppvisa sitt varannatårsbeteende, med stora äppelskördar jämna år, och små eller obefintliga udda år. Så nästa stora skörd kom september 2018, och därefter har det blivit ciderprojekt nästan varje år. Och jag har kontinuerligt försökt förkovra mig genom att läsa böcker och olika resurser på nätet.
Men ibland finns det smala och specifika frågor som inte har något svar som enkelt går att hitta. Då kan diskussionsgrupper komma väl till hands. Jag fann så småningom två sådana grupper på Facebook (FB). Dels den svenska Fruktvin och cider, samt den engelskspråkiga Cider Apples and Cider Making. Till att börja med fanns det mycket intressant att hämta; grupperna dominerades av kunniga personer, såväl erfarna amatörer som kommersiella producenter. I den svenska gruppen fanns ett tag några svenska vinproducenter som gav intressanta insikter i vinmakande.
Så småningom blev dessa grupper lite grand offer för sin egen framgång. Antalet medlemmar ökade kraftigt, och därmed sjönk även kvaliteten på inläggen. Det blev mer triviala nybörjarfrågor vars svar bara är en enkel sökning bort. Mer uppmärksamhetstörstande medlemmar som använder gruppen som sin egen FB-vägg för att visa upp sina prylar och framställda drycker helt utan diskussionsunderlag. Och givetvis mer töntiga "skål-och-hej"-bilder, tröttsamma grabbigheter om "man caves", "tack för insläpp"-inlägg och annat spam. Och jag uppfattar det även som att det absoluta antalet intressanta inlägg har sjunkit, inte bara det relativa.
Det här är inget unikt för cidergrupper, jag har sett det i många diskussionsforum, även utanför FB. Tyvärr tror jag det är ganska svårt att stoppa, men inte omöjligt. Främsta motmedlet tror jag är hård moderering. Detta är dock ett ganska tidskrävande jobb om det är en större grupp. Dessutom får man räkna med att bli impopulär. Många ser det som en stor skymf om deras "jag bryggde en Ale"-inlägg tas bort. Även en så uppenbart rimlig åtgärd som att knoppa av en sidodiskussion eller flytta ett inlägg till en mer passande kategori kan mötas av oförstående och upprördhet. Jag minns en deltagare som med en drama queen exit lämnade SHBF:s diskussionsforum efter en sådan fullt rimlig modereringsåtgärd.
Men det finns diskussionsforum som fortfarande håller ställningarna. Milk The Funks FB-grupp är fortfarande bra, troligen tack vare att man är ganska hård med att alla frågor måste föregås av att besök i MTF-wikin. Jag har sett några halvsura kommentarer om detta, men i allmänhet verkar det funka bra. Ett annat hårt modererat FB-forum är det som drivs av föreningen Vetenskap och folkbildning, där diskussionerna kretsar kring olika aspekter om vetenskap, och även pseudovetenskap.
Slutligen ska jag stämma i bäcken och bemöta några invändningar som alltid kommer när man propsar för hårdare moderering. Den absolut vanligaste är den tröttsamma och enkelspåriga "det är ju bara att scrolla". Det är uppenbarligen inte alls så "bara". Människan är lat och ofta orkar man inte läsa igenom tiotals nonsenssvar för att fiska fram eventuella relevanta. Det är tydligt att diskussionerna minska i kvalitet när det blir mer skräpinlägg. Det här argumentet är lika meningslöst som "det är bara att äta mindre" i fetmadebatten.
Ett annat ganska vanligt argument är att en grupp riskerar "dö ut" om man skärper kraven på inläggen. Här tycks det ofta finnas ett felaktigt antagande om att bara experter får yttra sig. En annan vanföreställning är att det inte finns något kvar att diskutera om alla söker svar på nätet. Det sistnämnda har jag redan berört i inledningen. Även om man kan få svar på sin fråga genom att söka på nätet så uppstår det ofta nya frågor, och alla frågor har som sagt inget enkelt sökbart svar. Jag tycker dessutom att frågor som är grundade i basal kunskap är mycket intressantare diskussionsunderlag, än exempelvis den femtioelfte tråden om malt försämras med tiden.
Det finns även en del som av princip vill ha ett personligt svar snarare än från någon text på nätet. Det här förbryllar mig faktiskt. Det är psykologiskt välkänt att personliga anekdoter från vänner och bekanta för många väger högre än väldokumenterade vetenskapliga fakta, något jag skrev om här. Men i en diskussiongrupp är de flesta lika okända som författaren till den där bloggposten eller vetenskapliga artikeln på nätet. Jag gissar att det åter handlar om att få känna sig lite speciell. Vilket man förstås kan få göra med en mer välgrundad diskussionsfråga efter att först ha gjort en sökning.
Jag inser givetvis att den sociala aspekten för många är minst lika viktig som att lära sig saker. Att man i första hand tycker det är kul att bara interagera med andra hembryggare. För mig är den aspekten mindre viktig, även om jag också uppskattar det och har skaffat en del kontakter den vägen. Jag tycker det borde finnas utrymme för även en stramare uppstyrd svensk hembryggargrupp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar