Det har gått troll i det här med vattenbehandling. För några år sedan var nog de flesta överens om att vattenbehandling oftast var umbärligt men rätt utfört kunde lyfta ett öl och bli pricken över i:t. På sistone har det dock av somliga börjat ses som något av det allra viktigaste och helt nödvändigt för att brygga bra öl. När hembryggare söker hjälp för något problem med deras öl dyker direkt frågan "hur ser ditt vatten ut" upp. Grumliga öl, klen humlearom och dålig utjäsning, allt ska skyllas på vattnet. I ett extremfall förklarades uppenbara symtom på oxidering* med för högt pH.
Jag vet inte exakt vad som kan ha orsakat denna förändring. Bryggprogram
Ett exempel på det sistnämnda ges av denna Brülosophy-diskussion. Här råder det konsensus om att vattnets betydelse snarare är underskattad. De argument som anförs därför är inte jätteimponerande direkt. Dels är det ett gäng omvändelseanekdoter av typen förr-tyckte-jag-vattenbehandling-var-oviktigt-men-nu-har-jag-sett-ljuset. Den typen av argument förknippar jag mest med anhängare av trendiga dieter, kvacksalveribehandlingar och liknande.
Ett riktigt uselt argument som återkommer är att öl består av 90-95 % vatten och att det därmed(?) är den viktigaste ingrediensen. Alla är nog överens om att vattnet måste smaka gott för att det ska kunna bli gott öl. Men nu gäller diskussionen salthalterna och dessa räknas som bekant i miljondelar. Med samma resonemang blir salthalterna då helt betydelselösa, och så är ju verkligen inte fallet.
Ett argument som endast är svagt är att de flesta exBeeriment som har handlat om vattenbehandling har givit signifikanta resultat. Men det beror naturligtvis på hur man lägger upp experimenten. Och det råder knappast något tvivel om att vattenbehandling kan märkas tydligt på slutresultatet. Det är exempelvis ganska lätt att överdosera kalciumsulfat och få ett öl med tydlig gipston. Detta betyder ju dock inte att vattenbehandling är viktigt eller nödvändigt, lika lite som det är viktigt eller nödvändigt att tillsätta koriander, mango eller kaffe i sina öl. Det går också bra utan.
Vattenbehandling kan som sagt lyfta ett öl något eller några snäpp. Har man exempelvis karbonatrikt vatten kan det faktiskt vara nödvändigt för att brygga ljusa öl som inte är astringenta. Har man karbonatfattigt vatten kan mörka öl bli syrliga. Men stora delar av Sverige har ett väldigt bra bryggvatten som funkar alldeles utmärkt till de flesta öl som det är, och åtskilliga SM-vinnande öl har bryggts på det utan någon som helst vattenbehandling. Så någonting nödvändigt är det knappast om man inte bor i Skåne eller på Gotland (+ några ställen till). Och någon universallösning på hembryggningsproblem är det sannerligen inte.
* Ölet mörknar efter tappning och förlorar humlearomen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar