onsdag 13 september 2017

Om alkoholpolitik



Att diskutera politik är inte något som normalt hör hemma på den här bloggen, men när det kommer till just alkohol är jag beredd att göra ett undantag. Ämnet har aktualiserats på sistone i samband med att frågan om gårdsförsäljning ånyo har seglat upp på den politiska dagordningen. Jag kommer dock inte fokusera främst på politiken i sig, utan snarare på ett antal felaktiga premisser och diverse önsketänkande som jag tycker genomsyrar debatten.

Försäljningsmonopolet != systembolaget

Ett vanligt tankefel hos monopolets förespråkare (och ibland även dess vedersakare) är att likställa monopolet med Systembolaget (SB). Givetvis är SB i dess nuvarande form intimt sammanlänkat med monopolet. Men att avskaffa monopolet innebär inte att SB automatiskt måste försvinna. Givetvis måste det modifieras för att anpassas till en ny situation. Ett sätt är att det drivs vidare i sin nuvarande form som ett statligt bolag med samma inriktning, fast på en avreglerad marknad som tillåter konkurrenter. Ställda inför denna tanke hävdar somliga att det inte är förenligt med det politiska syftet med SB. Men det är ju förstås ett nonsensargument eftersom det ändå är stora politiska förändringar vi pratar om. Det finns andra statliga bolag på avreglerade marknader, exempelvis SBAB. Ett syfte med ett fortsatt statligt SB kan ju vara glesbygdspolitik. Om man är mer renlärigt marknadsliberalt inställd så kan man ju helt enkelt välja att sälja av SB till en privat aktör. Oavsett vilket så torde SB ha goda möjligheter att klara sig bra på en avreglerad marknad med ett etablerat kontaktnät, distributionskedja, befintliga butiker, utbildad personal samt ett välrenommerat varumärke.

Konsum Explorer?

En annan punkt där monopolförespråkare ibland tenderar att ha begränsad omvärldskunskap och fantasi är uppfattningen att avskaffande av monopolet innebär att man kommer kunna köpa vodka i den lokala matbutiken. Detta är en så kallad falsk dikotomi, och man måste inte vara särdeles berest för att känna till exempel på mellanting. Flera amerikanska delstater har regleringar som innebär att öl och vin får säljas i livsmedelsbutiker, medan starkare saker enbart får säljas i renodlade "liquor stores". Oavsett vilket så är försäljningen hårt kontrollerad m.a.p. försäljning av minderåriga exempelvis. Du kan glömma att få köpa alkoholhaltiga drycker utan legitimation om du inte använder rollator. Givetvis kan man tänka sig olika varianter av ovanstående, till exempel att all alkohol över 3,5 % (eller varför inte 4 %?) enbart får säljas i licensierade specialbutiker.

Kakätningsdilemmat

Även monopolets tillskyndare brukar erkänna att det finns brister. I allmänhet kretsar dessa kring det stelbenta regelverket kring sortimentet som får många beklagliga sidoeffekter, som flera månader gammal ipa från USA eller att det inte finns några naturviner i sortimentet. Ett annat flagrant exempel beskrivs här. Som påpekas i blogginlägget strax ovan så hänger detta ihop med krocken mellan monopolet och EU:s konkurrenslagstiftning. Monopolivrarna brukar vara duktiga på att föreslå diverse förmenta förbättringar; ofta av ad hoc-natur som att vissa "klassiker" inom olika stilar borde ges en permanent plats i sortimentet. Det är nog tveksamt om man har tänkt igenom hur detta ska hålla rent juridiskt. Det är förstås omöjligt att veta hur långt man kan tänja gränserna gentemot EU utan att saken prövas juridiskt, men detta är givetvis en bökig process med högst osäkert utfall. I stället kan man tillämpa ett Alexanderhugg genom att skrota monopolet, och då kan Systembolaget och andra butiker helt fritt välja sitt sortiment.

Monopolets vara eller inte vara

Som ni kanske har förstått vid det här laget så är jag en ganska övertygad motståndare till alkoholmonopolet. Jag har dock inga egentliga ambitioner att försöka övertyga någon annan. Även om Systembolagets egen skrämselpropaganda känns helt ovederhäftig så kan man inte rakt av vifta bort farhågan att ett avskaffat monopol skulle leda till högre konsumtion och därmed ökade hälso- och sociala problem. Min personliga uppfattning är dock att inget tyder på att det skulle bli några större förändringar, och att detta är ett rimligt pris att betala för ökad frihet. Om andra gör en annan avvägning baserat på tillgängliga fakta så har jag inget att tillägga om det. Däremot tyckar jag att de som baserar sitt stöd helt eller delvis på de felaktiga antaganden jag redovisar ovan ska tänka ett varv till.

Jag tror monopolets avskaffande är något som kommer sitta hårt inne hos våra politiker, men man har gjort stora omsvängningar förut. Vi som är födda på 70-talet eller tidigare har vuxit upp med en ännu mer övverreglerad alkoholpolitik. Exempelvis fick ölen max ha en alkoholhalt på 5,6 % fram till EU-inträdet 1995 (apropå en politikeromsvängning). Sedan dess har samhället liberaliserats ganska ordentligt, men alkoholpolitiken är fortfarande ett område där paternalismen biter sig fast. Förutom själva detaljhandelsmonopolet så finns det en massa övriga krångliga och arkaiska regler, som mattvånget för att servera alkohol på krogen. Dessa kan vi passa på att göra oss av med när vi ändå håller på.

Alkoholskatt

En del utgår kanske ifrån att man är emot höga alkoholskatter om man är emot monopolet. Jag tycker inte att det är så enkelt. Alkoholen kostar samhället tiotals miljarder varje år; skattningarna varierar beroende på metodik men den konservativaste skattningen landar på c:a 20 miljarder. Så länge vi har ett skattefinansierat välfärdssamhälle tycker jag det är rimligt att de som nyttjar alkohol bidrar lite extra för att täcka upp denna extra kostnad. Det är inte konstigare än att man får betala en högre försäkringspremie för sin bil om man har en extra stöldbegärlig bil eller om man är en högriskförare (läs ung man). Punkskatten på alkohol drog under 2016 in knappt 14 miljarder, så den täcker alltså inte upp kostanderna. Med det i åtanke känns det lite märkligt att klaga på att alkoholskatten är för hög. Det kan dock finnas andra skäl till att sänka skatterna, som att för höga skatter leder till massinköp eller till och med smuggling från billigare länder. Mot sänkning talar å andra sidan att priset kan ha en viss dämpande effekt på konsumtionen, även om den effekten känns osäker.

Vad som är den bästa skattenivån vågar jag inte uttala mig om, och även om man ska vara uppmärksam på status quo bias så ser jag inte en sänkning som någon prioriterad fråga för egen del. Jag avstår därför att underteckna (eller FB-gilla eller liknande) olika intiativ för sänkta ölskatter som jag stöter på, nu senast på GBBF. Att det ibland riktas specifikt mot små producenter tycker jag inte spelar någon roll. Då ser jag hellre att insatserna riktas mot småföretag i största allmänhet.

9 kommentarer:

  1. Bra betraktelser. Dock skulle jag tro du underskattar hur mycket punktskatten drar in till stadskassan, eftersom momsen läggs på sist, efter andra skatter.

    Ex. En flaska vin på mellan 8.5 och 15 v% beskattas med 26,18 kr/L (https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/punktskatter/alkoholskatt/skattesatser.4.4a47257e143e26725aecb5.html), samt moms på 25% (http://www.bkwine.com/sv/reportage/mer/systembolagets-prissattningsmodell-alkoholskattens-hojning/)

    Totala skatten på en 70cl flaska blir då:

    0.7*26.18*1.25 = 22.9kr.

    Höjningen blir inte särskilt dramatisk eftersom systembolaget lägger på alkoholskatten sist, efter ett flexibelt påslag om 19% och ett fast påslag om 3.50kr.

    För en restaurang som i allmänhet lägger på påslag näst sist, innan momsen men efter andra omkostnader kan det bli mer dramatiskt.

    Ex. En flaska vin kostar på systembolaget 100kr. Vi kan då räkna ut inköpspriset för systembolaget genom att lösa ut: 100 = (x*1.19 + 3.5 + 26.8*0.7)*1.25; x = 48.88 kr.

    Punktskatten var på 18.76kr
    Momsen på 20kr och moms på grund av punktskatten på 4.69kr (+25%)

    Säg att en restaurang köper in samma vin, men vill ha en marginal på 100%, hur mycket kommer då det kosta dig som gäst?

    y = (48.88 + 26.8*0.7)*2*1.25 = 169.1 kr.
    Punktskatten var på 18.76kr
    Momsen på 33.82kr och moms på grund av punktskatten på 9.38kr (+50%).

    I exemplet oven tycker jag 169kr är billigt för en flaska som kostar 100kr på systemet, så marginalen är antagligen högre på de flesta krogar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte skattat hur stor alkoholskatten är, jag har kollat upp här: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-konsumtion-och-produktion/Punktskatter/

      Radera
    2. Jag lägger in referensen i blogginlägget också.

      Radera
    3. Jo, fast den siffran gäller så vitt jag förstår bara den direkta punktskatten, på det kommer som sagt momsen.

      Radera
    4. Ah, okej. Då får vi lägga på 25 % på den delen som kommer från krogförsäljning. Säg 10 % till då, men det förändrar ju inte mycket. Drygt 15 miljarder totalt, fortfarande klart under alkoholens kostnader. Sedan blir förstås utväxlingen på restaurangpriset större, men det gäller ju alla inköpskostnader.

      Radera
    5. Nja, momsen är separat från alkoholskatten läggs på efteråt. Så 25% på totalen om allt köps på bolaget, mer eftersom en del köps på krogen.

      Radera
    6. Nu fattar jag äntligen, jag var lite trögtänkt. Då kanske intäkterna ändå når upp till den mest optimistiska skattningen av kostnaderna. Gott så.

      Radera
    7. :) Jag kunde kanske varit klarare i min framställning, men till mitt försvar är rutan man skriver i ganska liten, så svårt att överblicka texten.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera