Brygd #93: Kölsch

Inför denna brygd införskaffades ett exemplar av "Classic beer style series: Kölsch" (Eric Warner). Som brukligt är för böcker i denna serie avhandlas historia, bryggtekniska aspekter, ingredienser, och dessutom ges en hel del receptförslag i slutet. För den som vill fördjupa sig i denna minst sagt smala ölstil kan boken rekommenderas, även om man inte är hembryggare.

Sammanfattningsvis så är kölsch en relativt ny ölstil som i sin moderna tappning uppstod i Köln för knappt hundra år sedan eller så. Innan dess finns en vindlande historia om ölbryggning i Köln som till slut landade i det ljusa och uppfriskande överjästa öl som det är i dag. Kölsch är alltså överjäst, men dels vid lite svalare temperatur (15 C eller strax däröver) än vad som är brukligt, dels kallagras det som ett lageröl. Detta tillsammans med den ljusa färgen gör att en kölsch lätt kan misstas för en lager.

Men en välgjord kölsch ska ändå ha en diskret fruktighet från jästen, och tillsammans med lätta humliga toner och en friskhet från en mindre mängd vetemalt så är detta en delikat öl att dricka under rätta omständigheter. Och det sistnämnda innebär att den serveras färsk på fat, helst på plats i Köln. Jag har inte varit i Köln, men skillnaden mellan några kölsch jag drack på fat i Berlin och de jag har provat på flaska i Sverige har varit slående.

Och vad kan man då göra förutom att brygga en kölsch själv? Visserligen kommer jag inte tappa den på fat, men en flaskjäst version är väl det närmaste man kan komma.

Data:

• Satsstorlek 25 l
• OG 1047
• FG 1010
• Abv 4,8 %
• IBU 30
• SRM 3 (halmgul)

Malt och extraktgivare:

• 4 kg pilsnermalt
• 1 kg vetemalt
• 100 g ljust maltextrakt (förkultur)

Infusionsmäskning vid 67 C i en timma.

Humle:

• 10 g magnum i 80 minuter
• 20 g spalter select i 20 minuter
• 20 g tettnanger i 20 minuter
• 20 g spalter select i 5 minuter
• 20 g tettnanger i 5 minuter

Total koktid 90 minuter.

Jäst:

Jäsning med Wyeast 1007

• vid 14 C i 2 veckor
• vid 7 C i 2 veckor (kallagring)

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med strösocker, 4 g/l

Bedömning (16/3):

Efter knappa två veckors flaskjäsning öppnar sig bygelflaskan med ett ljudligt "plopp". Ölet är precis så klart ett ofiltrerat öl kan bli, med ett medelstort fluffigt vitt skum.

Aromen är lätt sädig, med toner av röda bär samt blommig och örtig humle.

Medelfyllig med måttlig kolsyra. Torr med en mjuk och lång efterbeska.

Gott och uppfriskande, ett öl som längtar efter lite varmare väder för att komma till sin fulla rätt.

Fabrikörns vs. Früh Kölsch:

Påpassligt nog dök Früh Kölsch upp på Systembolaget i mars. Enligt RateBeer så tillhör den nätt och jämnt de 30 % bästa av sitt slag, och den blir därmed en utmärkt motståndare.

Ölen är nästan identiska till utseendet. Früh Kölsch är snäppet klarare och har samtidigt ett lite luftigare och mer kortvarigt skum.

Fabrikörn har tydligare humletoner, som vid jämförelse nästan framstår som lätt parfymiga. Früh Kölsch har lite mer av sädig maltighet. Båda ölen har en fruktig ton av röda bär som jag misstänker kommer från jästen, även om den är mer framträdande hos Fabrikörns.

Munkänsla, torrhet och beska är i stort sett identiska.

Detta var väldigt jämnt faktiskt, och det känns hart när omöjligt att utse en vinnare. Men jag låter Fabrikörns avgå med segern på grund av humligheten som ger ölet lite mer karaktär, men som å andra sidan kanske inte är helt stiltypiskt.

Fabrikörn - Omvärlden 16-16 således.