Komplexitet och balans - två honnörsord inom ölkulturen

I brist på bättre sysselsättning så här en dryg vecka in på semestern tänkte jag åter göra skäl för bloggens namn och skriva en liten betraktelse över något jag stött på och reflekterat över på diverse ölbloggar och -fora.

Det var lite svårt att hitta ett bra begrepp för bloggämnet; vad jag är ute efter är ord/begrepp med en positiv klang eller värdeladdning, och med en lite lagom oklar betydelse så att man ska kunna använda det för att stödja den egna ståndpunkten. Från den politiska debatten kan man ta exempel såsom demokrati, frihet, rättvisa, jämlikhet m.m.

Jag funderade först på begreppet "buzzword" som på svenska tydligen ska översättas med "modeord". Men efter att ha tittat på Wikipedia-artikeln så insåg jag att begreppet inte fångar det jag är ute efter. Efter en stunds funderande fastnade jag i stället för begreppet "honnörsord".

De ölrelaterade honnörsord jag tänkte breda ut mig kring en smula är således balans och komplexitet, begrepp som jag ofta stöter på i olika diskussioner, såväl i.r.l. som på nätet. Ofta tenderar dessa att vara något av en diskussionsdödare; vem vill inte att ett öl ska vara balanserat och komplext? Men ändå har jag i dessa sammanhang ofta haft en vag känsla av att argumentet i grund och botten är svagt, men utan att ha kunnat sätta fingret på det direkt.

En viss eftertanke ger snart vid handen att problemet givetvis sitter i definitioner; vad menar personen i fråga med balanserad respektive komplex? Så låt oss nu skärskåda dessa begrepp ordentligt.

Balans

Det är knappast uppenbart vad ordet balans ska innebära för ett öl, men de flesta är nog överens om att det på något sätt innebär att de olika smakkomponenterna i ölet i mer eller mindre utsträckning uppväger varandra så att ingen komponent blir för dominant. Oftast avser man nog balansen mellan maltighet/sötma och humlighet/beska, och låt oss för enkelhets skull begränsa diskussionen till detta.

Trots denna avgränsning är begreppet fortfarande ganska brett tack vare formuleringen "mer eller mindre", vilket var helt avsiktligt. Jag ser nämligen ett spektrum av betydelser i begreppet "balanserat" för öl, där en ytterlighetsposition utgörs av att humlighet/beska och maltighet/sötma ska förekomma i samma utsträckning, medan en mer vidare variant tillåter antingen malt eller humle att dominera, fast balans ändå finns i den meningen att den andra komponenten finns där med en stöttande funktion.

Angående den mer vidare tolkningen, så kan man alltså tänka sig två fall (givet begränsningen till maltighet/sötma vs. humlighet/beska)

• Maltdominerade öl, där en viss humlebeska ändå stadgar upp ölet och hindrar det från att bli sötsliskigt. Jag tänker exempelvis då på dubbelbockar, skotska Shilling 80/- och 90, brittiska barley wine och även alkoholstarka belgare, i synnerhet de lite mörkare sorterna.


• Humledominerade öl, såsom IPA och dubbel-IPA, som ska ha en påtaglig humlearom och beska och företrädesvis vara ganska torra. På grund av den höga alkoholhalten har dessa ändock en tydlig maltighet som grund att stå på. Även den tyska pilsnern får anses vara humledominerad med en påtaglig torrhet, tydlig örtig humlighet och rejäl, hård beska. Ändå finns den sädiga maltigheten där och styr upp det hela.

Enligt den lite snävare varianten av begreppet "balans" är dessa öl alltså obalanserade. Man får givetvis tycka vad man vill, och ingen smak är mer rätt än andra, men jag kan tycka att det verkar lite trist att malt och humle alltid måste vara jämnbördiga. Jag uppskattar verkligen såväl humledominerade som maltdominerade öl.

Jag minns en diskussion på någon ölblogg angående Nynäshamn Dragets Kanal Dubbel-IPA, där jag med flera tyckte att den inte hade tillräckligt med humlearom och beska för att klassas som en dubbel-IPA. Naturligtvis ryckte någon ut och tyckte att denna öl var mycket mer balanserad än andra dubbel-IPA (och därmed bättre får man förmoda), varvid jag påpekade att en dubbel-IPA inte ska vara balanserad, utan det är humlen (och beskan) som ska spela förstafiolen (notera hur jag där använde begreppet i dess snävare form).


Komplexitet

Ännu mer grumligt är måhända begreppet "komplexitet". Jag ser det ofta användas för att försvara RateBeers bisarra top 50-lista där en överväldigande majoritet av ölen är av typen Imperial Stout. Dessa är ju så komplexa. Punkt.

Den mest direkta tolkningen av begreppet i ölsammanhang är att ölet innehånger många olika smaker. Och detta stämmer förvisso på Imperial Stout (och många andra ölstilar), även om jag kan tycka att de rostade aromerna tenderar att maskera humlearomer och andra aromer.

Men jag har svårt att se att "många smaker" i sig skulle vara något så entydigt positivt. Inom matlagning finns det många som propagerar för att man ska hålla sig till ett begränsat antal smakkomponenter. Om man komplicerar (sic!) sina recept för mycket blir det lätt en mish-mash av olika smaker.

Samma sak tycker jag gäller för öl; det är lätt att skapa ett "komplext" öl i denna triviala bemärkelse genom att slänga in en massa olika malt- och humlesorter, samt toppa med honung, någon form av oraffinerat socker och diverse kryddor. Men resultatet blir lätt en kakafoni med smaker som inte bildar någon slags sammanhängande helhetsupplevelse. Jag har har nog själv gjort mig skyldig till detta, i synnerhet när jag har bryggt starka, mörka belgare.

Men här närmade jag mig kanske just en förbättrad definition; endast "många smaker" räcker inte, utan dessa smaker måste samverka till en helhet, gifta sig, komplettera varandra. En del menar att komplexa öl har egenskapen att vissa av smakerna framträder tidigt, medan andra smaker smyger sig fram när man suttit med glaset en stund (eventuellt delvis en uppvärmningseffekt).

Med denna definition - som förvisso är mer subjektiv - kan jag instämma i att komplexitet är en i grunden positiv egenskap, om än inte det enda eller ens den viktigaste. Men jag instämmer inte alls i att Imperial Stout skulle vara den mest komplexa öltypen. Tvärtom tycker jag många exemplar är ganska enkelspåriga.

Till sist en uppmaning; nästa gång du tänker använda något av begreppen "balanserad" eller "komplex" (eller något annat honnörsbegrepp), fundera på vad du menar och vill säga, och förklara det gärna också för din tilltänkta publik. Och om någon annan använder dylika begrepp, kräv en precisering av vad som avses.

P.S. Någon som kommer på några andra honnörsord i ölsammanhang? D.S.