Brygd #81: Kvadruppel

En kvadruppel i tysk stil med pik.

Jag skulle kunna skriva en riktigt lång inledning om detta öl för att reda ut vad en quadrupel är för något, men det skulle kräva en del grävande i källor och det orkar jag inte. I stället blir det lite korta fakta direkt ur närminnet.

Trappistmunkar och andra klosterbryggerier brygger ofta öl med benämningarna enkel, dubbel, tripel och quadrupel i ökande alkoholstyrka. Dessutom har vissa andra smakegenskaper kommit att förknippas med dessa benämningar. Man kan i grova drag sammanfatta dem så här:

• Enkel är en med belgiska mått mätt ganska svag ljus eller halvmörk öl med alkoholhalt 4-6 % som dricks av munkarna själva. En del av dessa kan vara svåra att få tag på. Alternativa benämningar är singel, patersbier eller märkligt nog extra.
• Dubbel är mörkare och starkare (6-8 %), kan vara halvsöt, med karamelliga och fruktiga toner. Kallas även prior av exempelvis S:t Bernardus.
• Tripel är ljus, stark (8-10 %), med toner av marsipan och kryddor (oftast från jästen men ibland även från tillsatta kryddor).
• Quadrupel är mycket stark (>10 %), halvmörk med mycket fruktiga toner. Alternativ benämning är abt.

Exempel på det sistnämnda är La Trappe Quadrupel och den fantastiska S:t Bernardus Abt. Det var för övrigt Koningshoefen som var först med att använda termen quadrupel.

Data:

• Satsstorlek 20 l
• OG 1098
• FG 1020
• Abv 10,2 %
• IBU 30
• SRM 16 (kopparfärgad)

Malt:

• 3 kg pale sle-malt
• 1 kg vetemalt
• 1 kg biskvimalt
• 1 kg aromatisk malt
• 1 kg råsocker
• 700 g havregryn
• 300 muskovadosocker

Infusionsmäskning vid 63 C i 60 minuter.

Humle:

• 10 g magnum, 60 minuter
• 60 g styrian golding, 20 minuter

Total koktid 80 minuter.

Jäst:

Jäsning med Wyeast 1762

• vid 22 C  i 10 dagar
• vid 21 C i 11 dagar

Övrigt:

• Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslutet
• Kolsyrejäsning på flaska med råsocker, 7 g/l

Bedömning (29/8)

Jag hade visst glömt av att bedöma denna, men bättre sent än aldrig. Den är brunröd åt kastanjehållet, lätt grumlig, med ett lite tunt och kortlivat skum. Nötig arom med den här lite jordiga, anisaktiga tonen som jag har känt i många öl på sistone (Belgisk IPA t.e.x) och som jag misstänker härrör från ett alltför frikostigt användande av biskvimalt. Halvstor kropp med måttlig kolsyra. Torr till halvtorr med halvstor beska.

Ingen höjdare direkt, och jag tror att det är just biskvimalten som är boven. Lite sämre utjäsning tror jag skulle göra susen också.

Fabrikörn vs. St. Bernardus Abt (4/10)

St. Bernardus Abt (SBA) är mitt favoritöl alla kategorier; den är mitt enda 5.0-öl på RateBeer, tätt skuggat av Westvleteren 12 på 4.9. Nåväl, ska man förlora kan man lika gärna göra det stort.

Båda ölen är halvgrumligt rödbruna med beige skum, fast det sistnämnda är såväl större som krämigare hos SBA.

Mot fabrikörns lite nötiga rostade arom med ton av anis framträder den härliga fruktigheten hos SBA tydligt, med toner av plommon, smultron och en aning mandel.

Även munkänslan är lite krämigare hos SBA.

SBA har en perfekt lätt sötma som matchas väl av en mild beska. Fabrikörns är aningen torrare med likartad beska.

SBA vinner inte helt oväntat på alla punkter. Fabrikörn - Omvärlden 11-11 således.