Brygd #50: Postmodern lager

Välkomna till det första inlägget på Fabrikörns blogg! Jag kommer främst skriva om mina hembrygder, så varför inte gå rakt på sak.

I skrivande stund har jag just avslutat tappningen av Fabrikör Ekstedts postmoderna lager på flaska. Det blev 21 liter till slut och dessa tappades främst på halvlitersflaskor. Namnet alluderar på Svenska Hembryggarföreningens (SHF) öltyp "Modern ljus lager" som kort beskrivs så här i SHF:s öltypsdefinition anno 2009:

"Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humlegivor, alla humlesorter tillåtna".

Receptet är delvis inspirerat av Brooklyn lager som bland annat innehåller båda dessa humlesorter plus någon mer. Den smakade fint vid tappningen, nu får man beväpna sig med tålamod ett par veckor för att se om den blir bra.

Data:

• Satsstorlek 24 l
• BU 33
• OG 52
• FG 12
• Abv: 5,3 %
• SRM: 7 (bärnstensfärgad)

Malt:

• 2 kg pilsnermalt
• 2 kg wienermalt
• 2 kg münchnermalt

Malten infusionsmäskades i 60 minuter vid 65 grader.

Humle:

• 20 g cascade, 60 min
• 20 g cascade, 30 min
• 10 g hallertauer mittelfrüh, 30 min
• 30 g hallertauer mittelfrüh, 10 min
• 20 g cascade, 10 min
• 40 g hallertauer mittelfrüh, torrhumling

Total koktid ungefär 90 minuter.

Jäsning:

Jäsning med Saflager W-34/70

• i 14 dagar vid 10-14 C
• i 11 dagar vid 4 C

Övrigt:

• Kolsyresättning med druvsocker, 3 g/l.

Bedömning:

Det första som slår en när man öppnar flaskan är ett rejält pys, och att det sakta stiger upp skum över flaskhalsen. Vid upphällning skummar det á la Orval, och ölet är helt enkelt lite väl mycket kolsyresatt. Förklaringen till detta ligger i att jag tappade ölet vid 5 C, och då är det mer kolsyra löst i ölet. Detta visste jag visserligen om och kompenserade för genom att ta lite mindre druvsocker än normalt, men detta gjordes mellan tummen och pekfingret, och det blev helt enkelt lite för mycket. I fortsättningen ska jag alltid tappa mina lageröl på flaska vid rumstemperatur.

Nåväl, hur smakade den då? När det värsta skummet har lagt sig och första klunken slunkit ner visar sig detta vara ett mycket fräscht och lättdrucket, men samtidigt smakriktigt öl, med fina örtiga toner av hallertauer mittelfrüh och en torr avslutande beska. Ett lyckat öl, men bäst blir det om man öppnar flaskan en halvtimma innan servering och låter lite kolsyra sticka iväg.